Eniga parter till EU: Låt konflikträtten vara

Nästan tre år efter att Barroso lovade stärka arbetstagarnas rättigheter vid jobb i annat EU-land kom i mars EU-kommissionen med två förslag. På fredagen mötte de arbetsmarknadens parter i ett närmast fullsatt Europahus i Stockholm.

Sjoerd Feenstra vice enhetschef vid generaldirektoratet för sysselsättning, EU-kommissionen var först ut.

- Med förslaget vill vi stärka den sociala dimensionen på den inre marknaden och undvika orättfärdig lönekonkurrens. Detta ska ge ökad tillväxt, bättre jobb, bättre konkurrenskraft samtidigt som löntagarnas rättigheter tillvaratas, sade Sjoerd Feenstra. Han betonade att utstationeringsdirektivet var en politiskt och tekniskt komplicerad fråga.

Utstationeringsdirektivet, som reglerar rättigheterna för löntagare vilka tillfälligt jobbar i ett annat EU-land, ändrades i och med konflikten kring skolbygget i Vaxholm och den efterföljande Lavaldomen 2007. Det såg facket som en kraftig försämring mot tidigare tolkningar av direktivet. För att tillmötesgå Europafacket och för att få fler röster inför Europaparlamentets val av ny ordförande för EU-kommissionen lovade Barroso att se över direktivet.

För att stävja bruket av oseriösa underentreprenörer i byggbranschen vill kommissionen införa ett system som ålägger huvudentreprenören ansvar för att underentreprenörerna är justa.  Förslaget fick ett försiktigt välkomnade av Byggnads, som vill ha ett mer långtgående förslag efter tysk och norsk modell, men mötte hård kritik från arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv.

- Det här skapar konkurrensneutralitet mellan företagen och städar upp i branschen. Att exempelvis Skanska kontrollerar att underentreprenörer är seriösa, att de betalar skatt och socialförsäkringar det tjänar hela samhället på. Jag beklagar att Svenskt Näringsliv har en sådan avog inställning och är emot konkurrensneutralitet, sade Mattias Landgren, chefsjurist Byggnads.

Lars Gellner från Svenskt Näringsliv avfärdade den fackliga kritiken och pekade på det gemensamma projektet Ren Byggbransch som något mer lovande än det förslag som EU-kommissionen lagt på bordet.

-Vi är inte emot konkurrensneutralitet. Men det är principiellt fel att flytta ansvaret till ett företag som inte har gjort något fel och inte kan påverka det en underentreprenör har gjort. Vi tror att detta kommer att hämma den fria rörligheten. Man kommer att bli rädd för att anlita företag i ett annat land om man vet att man kan drabbas av ett oklart solidariskt ansvar för det företagets skulder, sade Lars Gellner, arbetsrättsjurist Svenskt Näringsliv.

I lagstiftningspaketet finns också förordningen Monti II. Ett viktigt syfte med den är enligt kommissionen att efter Lavaldomen klargöra konflikträtten inför framtida rättsfall. Men förslaget föll inte god jord åtminstone inte på den svenska arbetsmarknaden.

Lars Gellner menade att förslaget saknade juridisk betydelse eftersom det enligt honom inte ändrade utan bara kodifierade rättsläget efter Lavaldomen, en dom som näringslivet var mycket nöjd med. Det som irriterade var att kommissionen på detta sätt försöker utvidga EU:s lagstiftningskompetens.

-Vi ska ha klart för oss att EU har egentligen ingen kompetens när det gäller att lagstifta om konfliktregler. Att nu lagstifta andas nästan en respektlöshet, sade Gellner.

Per Bardh vice LO-ordförande menade att den föreslagna förordningen gick allt för långt och därför måste stoppas. Något som också kan bli förslagets öde då varje EU-land har vetorätt.

- Jag menar att det är en allvarlig aktivitet kommissionen ägnar sig åt när man i en förordning som blir en lagstiftning som inte är möjlig att anpassa. Det strider emot den ordning som vi har i Sverige, sade Per Bardh.

På en rak fråga från EU-kommissionens Sjoerd Feenstra om vilket alternativet var till förordningen svarade byggnadsjuristen Mattias Landgren kort.

- Jag har ett klart svar till dig: Facket vill ha ett socialt protokoll till EU-fördraget som tydligt klargör att sociala rättigheter går före ekonomiska rättigheter.
 

Debatten arrangerades av Europaportalen.se, EU-kommissionen, Svenskt Näringsliv och LO. Moderator var Lennart Kriisa chefredaktör för Lag och Avtal.