Europaportalen träffande Kenneth Bengtsson ordförande för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, för ett samtal om Europa och framtida utmaningar från Kina och USA.

Den nyligen avgående chefen för ICA-koncernen Kenneth Bengtsson tar emot i ett kulört sammanträdesrum på sjunde våning på Näringslivets hus. Utan det krävande vd-jobbet får han nu mer tid att koncentrera sig på näringslivets frågor berättar presschefen i hissen på väg upp.

Första frågan blir visionär: om Kenneth Bengtssons framtida Europa.

– Jag skulle vilja se ett större och enklare Europa. Eftersom många med mig tror på en stark inre marknad så skulle jag vilja se ett enklare Europa inte minst när det kommer till att bekämpa protektionism. Vi kommer att behöva det i en allt starkare global konkurrens, säger Kenneth Bengtsson och förtydligar att han gärna ser ett EU som tar med länder utanför Europa.  Exempelvis Marocko som tidigare har försökt att få medlemskap.

Kenneth Bengtsson beskriver situationen i Europa som ett stålbad – inte minst för de sydeuropeiska länderna ­– och som en svår en prövning för hela EU-samarbetet. Vägen ur krisen är inte enkel, betonar han: det handlar om att ställa tydliga krav på vad som förväntas av medlemsländerna.

– Jag tillhör dem som tror att det alltid kommer något gott ur en kris. Att en kris snarare svetsar samma på sikt även om det blir ett hack i kurvan just nu. Men det finns goda föredömen, som exempelvis Lettland. Där ser man hur ett land som var i fritt fall klarar att vända utveckling uppåt.

EU:s sysselsättningskommissionär László Andor presenterade i april en plan för att skapa 20 miljoner nya jobb i EU till 2020. En viktig del av förslaget går ut på att öka rörligheten mellan länderna så att rätt kompetens når rätt jobb. I dag är det färre än tre procent av arbetskraften i EU som har lockats ta arbete utanför hemlandet, samtidigt som det finns fyra miljoner lediga jobb och 24,5 miljoner arbetslösa i EU-länderna. Kenneth Bengtsson tror att sysselsättningen kommer att öka i EU.

– Här finns ett antal åtgärder som måste till. Bland annat att vi hittar en bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbildningen. Näringslivet måste bli tydligare när det gäller vilken kompetens vi vill ha om fem till tio år. Europa måste kunna utbilda sin egen kompetens.
 
Stödet för en svensk euroanslutning har aldrig varit så lågt som nu. I november förra året visade en opinionsundersökning att färre än tio procent av svenskarna stödjer ett medlemskap, ett förhållande som fortfarande står står sig. Inför euroomröstningen för nio år sedan var Svenskt Näringsliv en av de mest ivriga påskyndarna för en svensk anslutning. I dag är tonen en annan.

– Det är inte rätt tid att väcka den frågan just nu. Men ska vi ha ett starkt Europa krävs också i fortsättningen en stark gemensam valuta.

En fråga som har sysselsatt debattörer rör konsekvenserna för EU när Kina växer sig ekonomiskt allt starkare. Många europeiska företag har flyttat sin produktion dit och frågan är om EU-länderna kommer att ha kvar någon industriell tillverkning?

– Ja, det tror jag absolut. Vi ska ta upp kampen och konkurrensen med de nya tillväxtländerna och jag är ganska säker på att vi klarar av det. Men det gäller naturligtvis att vi skapar förutsättningar för det på en nationell nivå när det gäller ett kostnadstryck som gör att vi kan konkurrera med länderna i Asien och andra delar av världen, säger Kenneth Bengtsson.

Men kan EU kostnadskonkurrera med Kina?

– Ja om du väger in kostnader tillsammans med kvalitet så är jag helt övertygad om det. Det finns flera goda exempel både i svenska och europeiska företag att man verkligen klarar av att konkurrera globalt. Jag tror inte minst när det gäller kvalitet, innovation och forskning så har vi en stor fördel än så länge. Men det måste underhållas för framtiden.

Vad måste ske i EU, som inte sker idag, för att säkra en industriell utveckling?

– Det vore naivt att sitta här och ge ett enkelt recept på det. Jag tror det viktigaste är en stark inre marknad där vi bryter de barriärer som fortfarande finns. Ett hack i kurvan blev det men rätt hanterad kommer krisen att ge ett ännu starkare Europa i framtiden.

Ett sätt som Svenskt Näringsliv och dess intresseorganisation Businesseurope tror kan stärka den europeiska tillväxten är ett frihandels- och investeringsavtal mellan EU och USA. Det skulle ta bort tullar, avgifter och andra handelshinder.

Betyder det att ni på sikt vill utöka EU:s inre marknad till att även omfatta USA?

– Ja. Svenska företag har väldigt mycket att vinna eftersom industrin är ryggraden i svensk ekonomi. Vi får inte glömma bort att Sverige är ett litet och extremt exportberoende land.

Enligt beräkningar som Businesseurope tagit fram är det privata näringslivet i EU och USA ägarmässigt det mest sammanflätade jämfört med andra mellankontinentiala relationer i affärsvärlden. Av den globala handeln med varor står försäljningen mellan EU och USA ensam för 26 procent och motsvarande 43 procent när det gäller global tjänstehandel. Förhoppningarna är att handelsavtalet leder till ökad handel och fler jobb på båda sidor av Atlanten.
 
– Tullavgifterna till USA ligger i allmänhet på knappt fem procent medan den är högre på jordbruksprodukter. Här ligger en ordentlig besparing som skulle kunna användas för att investera i fortsatt tillväxt. Utredningar visar om tullarna togs bort skulle BNP stiga med 0,1 till 0,2 procent. Sedan tillkommer vinster med avregleringar och ökade möjligheter till offentlig upphandling, gemensam standardisering. Det handlar om mycket pengar.
 
Hur skulle företagen i EU klara konkurrensen med amerikanska företag på en öppen marknad. Finns det några risker att europeiska företag slås ut?

– Generellt tror jag att vi skulle klara oss väldigt bra. Vi måste lämna det protektionistiska tänkandet, tror man på att konkurrens kan skapa möjligheter så måste man faktiskt även bjuda på det som till en början kanske skulle kunna vara en nackdel. Vi kan inte bara plocka gottebitarna i ett avtal, säger Kenneth Bengtsson och tillägger att han hoppas att förhandlingarna kan starta efter det amerikanska presidentvalet under 2013.