Eurokrisen är nu inne på sitt tredje år. Sparpaketen avlöser varandra i allt snabbare takt. Någon långsiktig lösning är inte i sikte. Det är dags att fördjupa analysen och på allvar ställa de hårda frågorna. Vilka länder är det som vinner och förlorar på euron? Varför är Tyskland så angeläget att till varje pris försvara euron? Det framgår tydligt när man bland annat studerar utvecklingen av de olika euroländernas bytesbalanssaldon.
Docent Anne-Marie Pålsson vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, presenterade på ett seminarium under Almedalsveckan helt sensationella siffror över hur bytesbalanssaldot i de olika euroländerna har utvecklats före och under åren med euron.
Siffrorna över det ackumulerade bytesbalanssaldot under åren 2002-2011 visar klart vilka länder som vunnit och vilka som förlorat på eurons införande. Krisländerna med stora statliga budgetunderskott har under åren haft en mycket negativ utveckling. Några länder, såsom Luxemburg, Belgien, Finland och Österrike har haft en svagt positiv utveckling och Holland något starkare. Men framför allt Tyskland har vunnit enormt på införandet av den gemensamma valutan.
Den redan starka tyska exportindustrin har fått lägre arbetskraftskostnader än den skulle haft om Tyskland haft kvar D-marken. Den tyska exportindustrin har kunnat expandera mycket kraftigt tack vare euron på de andra ländernas bekostnad. Landets exportindustri har tjänat grovt på den gemensamma valutan. Som exempel kan nämnas att eurokrisen har medfört att den sydeuropeiska bilindustrin nu drabbats av en kraftig inbromsning medan den tyska visar rekordresultat. Därför framstår det som naturligt att Tyskland med sådan konsekvens försvarar euron.
Och turen har nu kommit till de tyska löntagarna att skörda frukterna i form av höjd levnadsstandard. Den tyske kristdemokratiske finansministern Wolfgang Schäuble välkomnar att lönerna för tyska arbetare stiger. Det är i sin ordning om lönerna hos oss stiger mer än i alla andra EU-länder, sade Wolfgang Schäuble i en intervju med tyska magasinet Focus och tillade att tyskarna gjort sig förtjänta av en löneförhöjning.
Som exempel kan nämnas att de offentliganställda i mars 2012 fick ett nytt avtal med en löneökning på 6,3 procent över två år. De tyska fackföreningarna konstaterade att arbetsgivarföreningen föreslog högre löneförhöjningar än de själva hade förslagit.
Det har varit tydligt under eurokrisens år att det är Tyskland och Frankrike som ställt krav på budgetnedskärningar i de länder som förlorat på euron. Det är lätt att förstå att Tyskland med sådan konsekvens försvarar euron. De vill ha kvar den gemensamma valutan, eftersom den gynnar landets ekonomi. Det kan vara svårare att förstå varför Frankrike och Nicolas Sarkozy så helhjärtat har ställt upp på Tysklands och Angela Merkels sida under den pågående eurokrisen.
Frankrike har under euroåren haft underskott i sin bytesbalans och industrin har inte alls tjänat på euron som Tyskland. Ett skäl är förstås att Sarkozy varit orolig för vad som skulle hända med bankerna om krisländerna skulle ställa in betalningarna. Det ser också bättre ut om det är två länder, som kräver åtstramningar av andra länders statsbudgetar, än om bara Tyskland gör det. Sarkozy har nu röstats bort av väljarna.
Sammanfattningsvis står det klart att det är Tyskland, dess industri och löntagare, det vill säga hela nationen, har vunnit enormt på euron. I mars var den tyska ungdomsarbetslösheten den lägsta i EU. Tyskland har också den lägsta arbetslösheten sedan återföreningen 1990. Detta ska jämföras med utvecklingen i krisländerna i södra Europa, som under åren med euron förlorat stort i konkurrensen med Tyskland och har haft stora bytesbalansunderskott.
Folken i krisländerna har drabbats hårt av budgetnedskärningar, lönesänkningar och en rekordhög arbetslöshet, vilket har resulterat i våldsamma demonstrationer på gatorna. Underskotten i krisländernas statsfinanser har medfört att Tyskland ständigt kräver nya åtstramningar. Och ju mer krisländerna stramar åt, desto mer faller deras BNP. Det resulterar i lägre skatteintäkter och försvårar för krisländerna att få ordning på sina statsfinanser.
Det hörs ofta i debatten att ”Tyskland får bära en stor börda för krisländernas ekonomier”. Men det är en felsyn. Det är Tyskland som tjänar på euron.
kl 16:25
Vad pratar du om? När euron kollapsar är det tyskarna som står med mest dåliga lån. I nuläget är det inte så ljust heller - detta suboptimala valutaområde har ju lett till att 40% av Tysklands befolkning lever på motsv. mindre än 10 K kr per mån.
kl 11:27
Genom den gemensamma eurokratiska valutan försvann växelkurserna som justeringsmekanism på EU:s inre marknad. Med andra ord slipper den tyska exporten att hämmas av den gamla D-markens styrka. Kom ihåg att det 2003 fanns de som menade att detta inte skulle betyda något... :-)
kl 14:09
Svar till Tommy Funebo
Eurokrisen handlar inte bara om vilka banker eller länder som just nu står för de krisdrabbade ländernas dåliga lån. Visst handlar det om stora risker och när Grekland ställer in betalningarna kommer de att drabbas som har lånat ut pengarna. Tyvärr handlar debatten nästan bara om hur synd det är om Tyskland, som har så stort ansvar och som drabbas så hårt. Och om hur slarviga grekerna är. Men så enkelt är det inte.
I alla förändringsprocesser finns det vinnare och förlorare. Nordeuropa är vinnare och Sydeuropa är förlorare. Det viktigaste skälet till krisen är införandet av euron.
Det är viktigt att göra en analys inte bara av hur stora lånen är. Skulderna är bara ett symptom på att något är allvarligt fel. Än viktigare är det att se hur den fundamentala ekonomin har utvecklats i de olika länderna under åren med euron. De sydeuropeiska länderna inte kunnat konkurrera med de nordeuropeiska. När varje land hade sin egen valuta var det inte så stora problem. Med euron har den tyska exporten fått en enorm skjuts tack vare den för Tyskland svaga valutan. För länder som Italien och Spanien är det tvärtom så att valutan är alltför stark och det har gjort dem chanslösa i konkurrensen.
Grekland står på ruinens brant och få tror att landet kan räddas från konkurs. BNP har minskat fem år i rad och fortsätter att minska. Nya drakoniska sparkrav från den s k trojkan kommer bara att förvärra situationen för det grekiska folket. Däremot blomstrar den tyska ekonomin.