Sverige vill skära i ”framtidssatsningar”
BRYSSEL 20 november 2012 | Stats- och regeringschefer tar överSverige hoppas fortfarande kunna skära mer i EU:s långtidsbudget med bara två dagar kvar till EU-toppmötet som ska fördela nästan 1000 miljarder kronor över de kommande sju åren.
Sveriges strategi inför EU:s budgettoppmöte som inleds på torsdag fokuserar på nedskärningar i direktstödet till jordbruk samt en fond för transport, energi och telekommunikationsprojekt.
EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) har sedan måndagen förhandlat med ordföranden Herman Van Rompuy och sina 26 EU-kollegor innan stats- och regeringscheferna tar över på torsdag.
– Det känns som att det finns ett större tryck för att hitta en lösning i veckan, säger Birgitta Ohlsson efter tisdagens ministermöte till svenska journalister i Bryssel.
Sverige är inte nöjt med förslaget från Herman Van Rompuy som kom för en vecka sedan. Den tidigare belgiske premiärministern, som nu håller i taktpinnen, hade skurit ner sjuårsbudgeten med 75 miljarder euro jämfört med ett tidigare förslag. Men Sverige vill skära mer och tror fortfarande att det finns utrymme för det.
– Jag har talat med flera olika kollegor och det är många som diskuterar var man kan nå neddragningar på olika håll, säger Birgitta Ohlsson.
Enligt Ohlsson fokuserar Sveriges regering i nuläget främst på tre vägar för att hitta nya nedskärningar: direktstödet till jordbruket, den så kallade Fonden för ett sammanlänkat Europa och EU:s administration.
– För många nyare medlemsländer smärtar det mindre att dra ner på direktstöden än på regionalstödet, där finns ett möjligt utrymme, säger Birgitta Ohlsson.
Att Herman Van Rompuy skulle skära ytterligare i jordbruksstödet ter sig dock mindre troligt då Frankrike har framfört starka protester mot detta och vill snarare åter höja stödet.
En annan budgetpost som Sverige försöker hålla nere är “Fonden för ett sammanlänkat Europa” som utgörs av satsningar på transport, energi och telekommunikation. Förra budgetperioden gick cirka 10 miljarder euro till området men Herman Van Rompuy har föreslagit en ökning till 46 miljarder, strax under EU-kommissionens förslag på 50 miljarder.
Exempel på projekt som skulle stödjas av fonden är nya gasledningar, gränsöverskridande järnvägslinjer och bredbandsutbyggnad.
De här områdena ses ofta som framtidssatsningar, varför skära i det?
– Mycket är framtidssatsningar, men fonden har [i Herman Van Rompuys förslag] ökat med 400 procent och det är väldigt starkt fokus på den. Där ser vi att det finns möjlighet att vara mer restriktiv, säger Birgitta Ohlsson till Europaportalen
Sverige står också bakom krav på att skära i kostnaderna för EU-anställda, som utgör cirka sex procent av den totala budgeten. Det har också blivit en symbolfråga för Storbritannien där bilden av den överbetalde ”eurokraten” lever stark. Men de anställda i Bryssel har redan gått ut i strejk i protest mot försämrade villkor som de menar riskerar att minska möjligheten till att locka de bäst lämpade att jobba för EU.
Inga nyheter finns kring hur Sveriges rabatt på EU-avgiften kommer att se ut eller om den ens kommer att finnas kvar.
Birgitta Ohlsson lämnar nu över stafettpinnen till statsminister Fredrik Reinfeldt (M) som i morgon onsdag samråder med riksdagens EU-nämnd inför toppmötet. På torsdag håller Herman Van Rompuy och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso enskilda möten med alla länder innan mötet börjar vid 20-tiden på torsdagskvällen.
Vanligtvis sträcker sig ett toppmöte över två dagar, men nu har det spekulerats i att även helgen får vikas åt budgetöverläggningar.
– Jag avstår med flit att kommentera när det slutar, vi får se, sade Cyperns EU-minister Andreas Mavroyiannis med ett leende vid en sista genomgång med pressen inför toppmötet.