Debatt: Kampen mot brottsligheten kräver en europeisk åklagare

Cigarettsmuggling, förfalskning av eurosedlar och subventioner för sockerbetor på odlingar som inte finns. Detta är bara ett axplock från de sätt som finns att lura pengar från EU:s budget - och därmed från de europeiska skattebetalarna.

Den fria rörligheten inom EU har gett oss ökat välstånd, bättre företagsklimat och fri rörlighet. Men låt oss säga som det är: ett öppnare Europa kräver ett kraftigt ökat samarbete mot brottsligheten. Det räcker inte med att svenska poliser gör en storsatsning mot fusket. Om övriga EU-länder inte gör samma sak skjuter vi problemet framför oss. Europeiskt polis- och åklagarsamarbete måste få väsentligt ökade resurser.

Idag har EU:s byrå för bedrägeribekämpning, OLAF, närmare 400 anställda. Varje år beslagtas hundratals miljoner smugglade cigaretter och en miljard euro av jordbruksutgifterna spåras till felaktiga utbetalningar. Under de senaste åren har OLAF lyckats återbörda 200 miljoner bedrägligt förvärvade euro tillbaka till EU:s budget - och till skattebetalarna.

Detta är ett fantastiskt arbete. Men med nuvarande regelverk kan varken OLAF eller Eurojust, det straffrättsliga samarbetet mellan åklagare i EU-länderna, utreda och ta fall till nationella domstolar. För att ändra detta presenterade EU-kommissionen i juli i år ett förslag att inrätta en gemensam europeisk åklagarmyndighet med uppgift att skydda skattebetalarnas pengar mot bedrägeri.

Förslaget är inte alls så radikalt som det kan tyckas. För att svindlarna inte ska komma undan på grund av EU-ländernas olika juridiska system finns redan idag ett omfattande rättsligt och kriminalpolitiskt samarbete över gränserna. Utländska åklagare hjälper till i svenska brottsutredningar genom att förhöra misstänkta som befinner sig i andra EU-länder.

EU:s medlemsländer har nu chansen att ta ännu ett nödvändigt steg för att komma åt skurkarna Justitieminister Beatrice Ask har hittills inte nappat på kommissionens förslag. Förslaget innebär inte att åklagare i Bryssel utreder svenska ärenden. En europeisk åklagare kommer att samordna och leda arbetet, och delegerade åklagare kommer att arbeta i sina respektive länder och vara integrerad i de nationella rättssystemen. För oss är samverkan på EU-nivå inte ett hot. Vi välkomnar förslaget och vill att det europeiska samarbetet mot bedrägerier utvecklas.

Fram till årsskiftet är Litauen EU:s ordförandeland och ett av deras prioriterade områden är förslaget om en gränsöverskridande åklagarmyndighet. EU:s justitieministrar kommer under ledning av Litauen nu försöka hitta en kompromiss. Vi hoppas att även Sverige ska arbeta för att förslaget införs. Vårt mål är att fånga brottslingarna som utgör ett hot mot vårt samhälle, vår välfärd och våra värderingar. Om det kan göras mer effektivt genom samarbete finns inga ursäkter för att ställa sig vid sidan.

Vi tror att de europeiska medborgarna är mer oroade över bortfifflade pengar än om åklagaren sitter i Stockholm eller i Bryssel. Sverige bör höja ambitionen rejält i kampen mot de grovt yrkeskriminella. Då behövs mer samarbete mot brottsligheten – inte mindre.

Olle Schmidt (FP), Europaparlamentariker 
Johan Pehrson (FP), rättspolitisk talesperson