Tungt toppmöte väntar Bryssel

EU-ledarna ska på torsdag och fredag i nästa vecka försöka enas om unionens klimat- och energimål fram till 2030. Kommissionen föreslog i januari att växthusgasutsläppen ska minskas med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer och att andelen förnybar energi 2030 ska vara 27 procent, men inte bindande för medlemsländerna utan.

Europaparlamentet ställer upp på klimatmålet på 40 procent minskade klimatutsläpp, men kräver dessutom 40 procent energieffektivisering och 30 procent förnybar energi. Alla målen ska vara bindande för medlemsländerna.

En rad stora EU-länder som Frankrike, Italien och Tyskland ställer sig bakom kommissionens förslag. Men en handfull nya medlemsländer med Polen i spetsen vill ha mindre ambitiösa mål. Eftersom man vill ha enhällighet kring sådana frågor finns risken att ett beslut om klimatmålen skjuts upp till toppmötet i juni.

Även den europeiska industrins framtid kommer att diskuteras vid toppmötet. EU-kommissionen vill höja andelen av medlemsländernas bruttonationalprodukt som kommer från industrin till 20 procent. Tyska och franska arbetsgivare har innan mötet enats om ett antal krav på vad de önskar för att kunna skapa mer arbetstillfällen och får den vacklande europeiska ekonomin på fötter igen.

Med största säkerhet kommer EU-ledarna att diskutera situationen i Ukraina. Vid ett extrainkallat toppmöte i förra veckan enades om en trestegslösning för att sätta press på Ryssland. Steg ett och två har redan utlösts – i nästa vecka väntas utrikesministrarna godkänna en lista över vilka ryska politiker och tjänstemän som förlorar inreserätt och vars tillgångar fryses. Varken president Vladimir Putin eller utrikesminister Sergej Lavrov väntas dock stå med på listan.

Det tredje, mer vagt formulerade steget, innebär att relationen mellan EU och Ryssland på ett stort antal ekonomiska områden kommer påverkas på ”ett högst påtagligt sätt”. Men när och hur detta ska sättas i verket är dock ännu inte klart.

Stats- och regeringscheferna väntas även uttrycka oro över det stora beroendet många EU-länder har av (rysk) gas och kräva att detta reduceras. I genomsnitt kommer en tredjedel av gasen som används i medlemsländerna från Ryssland.

I tisdags rörde sig EU-ländernas finansministrar sig något närmare EU-parlamentets position i frågan om två viktiga delar i bankunionen. Men frågan är om de två EU-lagstiftarna står tillräckligt nära varandra för att kunna nå en uppgörelse innan parlamentets sista sammanträde i april.

Finansministrarna väntas extrainkallas igen innan toppmötet, men om de inte löser upp de sista knutarna finns risken att frågan kommer upp på stats- och regeringschefernas agenda.

Finansministrarna lyckades tidigare i veckan heller inte nå ända fram i frågan om att lätta på banksekretessen för skatteredovisning mellan medlemsländerna. Österrike och Luxemburg, som länge vägrat öppna sin sekretess om inte andre europeiska länder utanför EU också gör det, har dock lättat på sitt motstånd. Frågan hamnar därför troligen på stats- och regeringschefernas bord.

Man kommer även att göra en utvärdering av hur medlemsländerna genomfört EU-kommissionens landspecifika rekommendationer.

Innan mötet börjar på torsdagen ska som vanligt vid marstoppmötet arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, träffa ordförandena för EU-kommissionen, José Manuel Barroso, och Europeiska rådet, Herman Van Rompuy.

Stats- och regeringscheferna ska även förbereda inför toppmötet mellan EU och Afrika 2-3 april.