Tyskland skriker efter arbetskraft

På ett café på glassiga shoppinggatan Friedrichstraße i Berlin sitter studenten Annette Manubens från Madrid och ställer samman siffror i långa tabeller.

– Det här är min första dag på jobbet. Det är väldigt svårt att hitta arbete i Spanien. Jag är här för att stanna, jag gillar Tyskland, säger hon och tillägger att många av hennes bekanta gjort samma sak.

De är inte ensamma. I fjol var nettomigrationen till Tyskland runt 400 000 personer. Tyskland har den näst lägsta arbetslösheten i EU och skriker efter arbetskraft. En studie uppskattar att landet år 2030 kommer ha en arbetskraftsbrist på runt fem miljoner personer om inget görs.

– Vi lever nu i en tid då allvarliga förändringar i arbetskraften börjar inträffa. Arbetskraften minskar och det finns en mycket mindre skara unga människor som kommer in på arbetsmarknaden, säger Anke Hassel, S-anknuten professor i offentlig politik vid Hertie School of Governance i Berlin.

Redan i dag saknas folk inom bland annat sjukvården och tekniska yrken som rörmokare och ingenjörer. Arbetskraftsinvandring är ett sätt som Tyskland försöker täppa till hålen med.

Alexander Wilhelm, biträdande chef för arbetsmarknadsavdelningen på den tyska motsvarigheten till arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv – BDA, sätter frågan om arbetskraftsinvandring högt på organisationens dagordning.

– Tillsammans med facken har vi under de senaste åren uppmanat regeringen att förbättra migrationslagstiftningen så att det blir lättare för utbildad arbetskraft att komma till Tyskland, säger han från BDA:s huvudkontor mitt i Berlins politiska centrum, en kort promenad från förbundsdagen.

Men demografer som studerar den tyska arbetsmarknaden menar att bara migration inte kommer att lösa arbetskraftsbristen i framtiden.

Andelen kvinnor på arbetsmarknaden i Tyskland är något mindre än i andra jämförbara länder med de som arbetar gör det i större utsträckning på deltid. En fjärdedel av den tyska arbetskraften utgörs av deltidsarbetande kvinnor och lönegapet mellan män och kvinnor är det tredje största i EU.

Ett viktigt steg för att motverka detta är enligt båda att bygga ut barnomsorgen i landet. Men Anke Hassel pekar även på det faktum att gifta par i Tyskland sambeskattas och att många av dessa tjänar på att en, i de allra flesta fall kvinnan, stannar hemma medan den andre arbetar.

– Dessa utgör en stor väljargrupp så alla politiska partier finner det mycket svårt att ens ta tag i frågan, säger Anke Hassel.

Företagen försöker dessutom i allt högre utsträckning hålla kvar äldre arbetare. För Alexander Wilhelm på BDA är kristdemokratiska och socialdemokratiska koalitionsregeringens beslut att sänka pensionsåldern för vissa kategorier en dålig idé.

– Det är väldigt dåligt för utvecklingen för befolkningen i arbetsför ålder. Upp till en fjärdedel av dem som är 63-64 år kan komma att förtidspensioneras när lagstiftningen träder i kraft.

Anke Hassel är också kritisk mot sänkningen efter att den förra, kristdemokratiska och liberala koalitionsregeringen, höjt pensionsåldern till 67 år som ska fasas in under en tioårsperiod.

– Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är förtida pensionering ingen bra idé när man har en minskande arbetskraft för man behöver verkligen de arbetarna, säger Anke Hassel.