EU-domstolen underkänner kontroversiell datalagring

”Direktivet innebär ett omfattande och särskilt allvarligt intrång i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet och skydd för personuppgifter, utan att detta intrång begränsas till vad som är strängt nödvändigt”, heter det i EU-domstolens dom som tillkännagavs på tisdagsförmiddagen.

EU:s datalagringsdirektiv trädde i kraft i maj 2006 och tvingar internet- och telefonoperatörer att spara uppgifter på sina kunders telefonsamtal, sms, mejl och internetbesök. Kommunikationen ska sparas i minst sex månader och högst två år. Dessa uppgifter ska sedan kunna användas i polisutredningar vid misstanke om allvarliga brott.

”Det förhållandet att lagring och senare användning av uppgifterna sker utan att abonnenten eller den registrerade användaren underrättas härom kan ge berörda personer en känsla av att deras privatliv står under konstant övervakning”, heter det i domen.

– Det är fullständigt fantastiskt. Det är precis vad vi har sagt hela tiden, att det är olagligt att massövervaka hela befolkningen, säger EU-parlamentarikern Christian Engström (PP).

Domstolen lyfter fram flera argument för sin ogiltigförklaring av direktivet. För det första att direktivet omfattar alla individer, alla elektroniska kommunikationssätt och alla trafikuppgifter.

För det andra att det inte finns något objektivt kriterium som gör det möjligt att garantera att behöriga nationella myndigheter endast får använda uppgifterna för att förebygga, avslöja eller väcka åtal för brott som kan anses tillräckligt allvarligt för att motivera ett sådant intrång. Direktivet hänvisar bara till ”allvarliga brott” utan att definiera detta.

Domstolen menar att det inte finns några objektiva kriterier för att bedöma hur länge uppgifterna får sparas. Direktivet gör bara gällande att uppgifterna får sparas mellan 6 och 24 månader.

Domstolen riktar även kritik mot att det i direktivet inte ställs krav på att uppgifterna ska lagras inom unionen.

Dock utesluter domstolen inte att dessa frågor går att åtgärda.

Tisdagens dom kan betyda att de nationella datalagringslagarna i medlemsländerna upphör att gälla och att EU-kommissionen måste lägga fram ett nytt förslag på datalagring.

– Det är innebär att frågan kommer att komma på EU-parlamentets bord under nästa mandatperiod. Det kommer att bli en politisk stridsfråga, säger Christian Engström.

Kommissionen menar att man dock först måste utvärdera domen.

– Vi behöver titta i detalj på domstolens beslut i detalj och vilka konsekvenser det får, sade EU-kommissionens talesperson Michele Cercone.

I december menade EU-domstolens generaladvokat Pedro Cruz Villalón i ett interimsavgörande att unionens datalagringsdirektiv inte är förenligt med grundläggande rättigheter. Men tisdagens slutliga dom går längre i sin kritik än generaladvokaten.

Vilken konsekvens domen har på den svenska datalagringslagstiftningen är också oklart. Interimsavgörandet från i fjol klagade på att det saknades kompeterande regler för hur de sparade uppgifterna ska få användas och vem som ska få tillgång till dem. Regeringen bedömde då att Sverige redan har tillräckliga regler för att klargöra detta.

Piratpartisten Christian Engström menar dock att det enda vettiga är att regeringen omedelbart river upp datalagringslagen.

– Om nu domstolen säger att detta kränker våra mänskliga rättigheter har regeringen ett ansvar att vi omedelbart slutar med den kränkningen.

Bakgrunden till fallet är två klagomål som lämnades in av högsta domstolen på Irland och Österrikes författningsdomstol som ville ha hjälp med att pröva huruvida datalagringsdirektivet är förenligt med EU-rätt.

EU:s datalagringsdirektiv har varit mycket kontroversiellt i flera medlemsländer, däribland Sverige och Tyskland. Sverige fick i maj i fjol böta motsvarande drygt 25 miljoner kronor till EU för att dröjt allt för länge med att anta datalagringsdirektivet. Även andra medlemsländer har fått böter för försening. Huruvida de nu kommer få tillbaka sina pengar är oklart.

I mars 2011 underkände Tjeckiens författningsdomstol direktivet på grund av det intrång i privatlivet det orsakar. Även den tyska författningsdomstolen har stoppat direktivet, vilket även domstolen i Rumänien gjort. Cyperns och Bulgariens domstolar har också haft invändningar mot datalagringsdirektivet.