Ny union ska ge EU billigare energi
BRYSSEL 25 februari 2015 | ”Det största sedan kol- och stålunionen"Nya långtgående planer om en inre marknad för energi ska minska EU:s beroende av Ryssland och samtidigt sänka elkostnaderna.
EU-kommissionen presenterade på onsdagen de första stegen för ett av sina viktigaste ”vallöften”, den så kallade energiunionen.
– Jag anser verkligen att energiunionen är det största projektet inom energiområdet sedan kol- och stålgemenskapen, sade vice kommissionsordförande Maroš Šefčovič som är ansvarig för arbetet.
Planen på en energiunion har flera syften. Ett är att minska EU-ländernas gasberoende från andra länder, läs Ryssland. Sex medlemsländer får i dag all sin gas från en enda leverantör. EU-länderna har ett sårbart beroende och importerar i dag 53 procent av sin energi. Kommissionen ska bland annat undersöka möjligheterna att skriva gasavtal med länder som Algeriet, Turkmenistan och Azerbajdzjan. Målet är att varje land ska kunna köpa gas från minst tre olika källor.
EU-kommissionen vill även ha insyn i förhandlingarna när enskilda medlemsländer sluter gasavtal med länder utanför unionen, dock utan att kunna lägga veto. Ett liknande förslag lanserades för tre år sedan men stötte då på patrull i flera medlemsländer. Šefčovič tror dock att läget i Ukraina ändrar om förutsättningarna.
– Det är en helt annan verklighet i dag när det gäller energifrågor, sade Maroš Šefčovič.
Energi ska även i större utsträckning än i dag kunna levereras mellan medlemsländerna. Senast år 2020 ska minst tio procent av all el inom EU kunna handlas fritt mellan medlemsländerna, det är ett mål som sattes redan 2002. I dag uppnår 16 EU-länder målet medan tolv länder är bristfälligt sammankopplade med andra energimarknader. Šefčovič räknar med att upp till motsvarande närmare 400 miljarder kronor per år kan sparas om elnäten är helt integrerade med varandra.
Samtidigt ska användningen av energi, i synnerhet fossila bränslen, minskas genom att bland annat öka energieffektiviteten i exemplevis bostäder som på många håll är låg.
EU:s klimat- och energikommissionär Miguel Arias Cañete, som också närvarade vid onsdagens presentation, vill även att fler terminaler som kan ta emot flytande naturgas kommer på plats.
Ett av huvudmålen med energiunionen är att driva ned de relativt höga energipriserna i Europa. Konsumenter och företag betalar i dag betydligt mer än exempelvis i USA där priset på gas är hälften det i EU. I en rad medlemsländer, främst i östra Europa, regleras energipriser av staten och inte av marknaden. Detta vill kommissionen ändra på men väntas bli mött av stort motstånd i många länder.
Infrastrukturen för energiöverföring i Europa är ålderstigen. Enligt kommissionens beräkningar måste motsvarande 9 000 miljarder kronor investeras i energisektorn i Europa fram till 2020.
Miljöorganisationen Greenpeace kritiserar kommissionens plan för att vara osammanhängande.
– Kommissionen säger att EU måste röra sig bort från fossila bränslen men den vill även jaga nya gasleveranser och utesluter inte kol, sade Tara Connolly, energirådgivare på Greenpeace i ett uttalande.
EU-parlamentet och medlemsländerna ska nu säga sitt om paketet. Under året ska skarpa förslag presenteras av kommissionen.
På onsdagen presenterades även EU:s vision för hur världens länder ska kunna nå enighet om ett nytt globalt klimatavtal i Paris i slutet av året.