IMF varnar för utdragen stagnation i euroländerna

Tack vare det låga oljepriset, en svagare euro och Europeiska centralbankens stödköp av statsobligationer har den ekonomiska återhämtningen i euroländerna stärkts, skriver Internationella valutafonden, IMF, i sin årliga granskning av läget i euroområdet.

En tysk tillväxt på drygt 1,5 procent, den spanska återhämtningen, att Italien lämna en treårig recession bakom sig och ökad ekonomisk aktivitet i Frankrike lägger IMF fram som belägg för ljusningen.

Men valutafonden varnar att läget på sikt ser mindre optimistiskt ut och att euroländerna inte kan förlita sig på centralbankens insatser, en svag valuta och låga oljepriser.

– Flera faktorer skymmer utsikten för tillväxt under de kommande fem åren, sade Mahmood Pradhan, IMF:s euroområdeschef.

Han räknar upp den höga arbetslösheten, i synnerhet ungdomsarbetslösheten, stora skulder hos företagen och dåliga lån i banksystemet som gör det svårt att låna ut pengar.

Framför allt läget i Grekland pekas ut som ett orosmoln.

”Situationen i Grekland är instabil och förblir en huvudkälla till osäkerhet”, heter det i rapporten som gjordes innan krisen i Grekland eskalerade.

På medelfristig sikt spår IMF en genomsnittlig årlig tillväxt på 1,6 procent och att arbetslösheten år 2020 väntas ligga på nio procent. Innan krisen, 2008, låg arbetslösheten i euroländerna i genomsnitt på 7,6 procent. För länder som Spanien och Portugal beräknas det ta tio år innan arbetslösheten hamnar på nivåerna före krisen, för Italien 20 år.

”En kronisk brist på efterfrågan, försämrade bokslut för företag och banker och djupt rotade strukturella svagheter ligger bakom den dämpade medelfristiga utsikten”, heter det.

Jämfört med USA halkar euroländerna efter.

”Bilden är än tråkigare i jämförelse med USA där skillnaden i inkomst per person nu är den största sedan valutasamarbetets början och som beräknas växa ytterligare.”

Mahmood Pradhan menar att eurozonen inte står rustat för nya ekonomiska chocker som låg ekonomisk tillväxt eller ökade spänningar i närområdet.

– En mindre förtroendekris skulle kunna försätta euroområdet i en utdragen stagnation, sade Pradhan.

”Givet den svaga medelfristiga utsikten finns det ett trängande behov av en starkare gemensam kraftansträngning för att stärka återhämtningen, höja den potentiella tillväxten och stärka unionens motståndskraft.”

Valutafonden räknar upp en rad områden där det behövs åtgärder: se till att efterfrågan på varor och tjänster stärks, strukturreformer, fortsatta stödköp av statsobligationer och stärka den ekonomiska styrningen.

IMF uppmanar länder som Tyskland, som under många år haft ett stor överskott i sin handelsbalans – exporterat mer än det importerat, att investera mera. Även EU-kommissionen har under en längre tid haft samma budskap till Tyskland.

Om euroländerna skulle följa råden räknar IMF med att tillväxten i år skulle kunna bli 2,7 procent och tre procent under 2016 istället för de nu beräknade 1,5 respektive 1,7 procent.