Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Inflationen i euroländerna steg
I oktober steg inflationen i euroområdet till 2 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat. 2 procent är Europeiska centralbankens mål för inflationen. Högst var inflationen i Belgien på 4,7 procent, lägst i Slovenien på 0 procent.
Minskat skatteuttag i EU och Sverige
Den totala skatten i förhållande till ländernas bruttonationalprodukt, BNP, minskade till 40,0 procent i EU 2023, jämfört med 40,7 procent 2022. Det meddelade Eurostat på torsdagen. I Sverige minskade skatten ännu mer från 43,2 till 42,3 procent 2023. Det placerar Sverige på sjunde plats över EU-länder med högst skatt.
Högst skatt i förhållande till BNP hade Frankrike med 45,6 procent vilket är en tydlig nedgång från 47,6 procent 2022. Lägst skatt betalades i Irland 22,7 procent vilket är en tydlig ökning från 21,1 procent 2022.
EU-ländernas ekonomi växer – svagare Sverige i recession
Tillväxten mätt i ökning av EU-ländernas bruttonationalprodukt, BNP, ökade under tredje kvartalet med 0,9 procent jämfört med samma kvartal förra året. Det meddelade Eurostat på onsdagen. Sverige tillhör en mindre grupp länder utan tillväxt med minskade BNP på 0,1 procent. Eftersom det var andra kvartalet i följd utan tillväxt i svensk ekonomi, betyder det att Sverige är i recession även kallad lågkonjunktur.
Kina lämnar in protest mot EU-tullar på elfordon
Striden om EU-tullar på kinesiska elfordon fortsätter, rapporterar Ekot. En talesperson för Pekings handelsministerium säger nu att man lämnat in ett formellt klagomål till Världshandelsorganisationen mot tullbeslutet som ska börja gälla under torsdagen. EU-länderna anser att den kinesiska staten subventionerar sina biltillverkare och snedvrider konkurrensen och har därför beslutat om tullar. Tullarna på kinesiska elbilar beskrivs i Politico som EU:s största handelsstrid med Kina någonsin.
Inbromsning i eurozonen – trots tysk vändning
Nedgången i tysk ekonomi ser inte riktigt lika illa ut om befarat. Men det ser kärvare ut än väntat i Frankrike, enligt preliminära inköpschefsindex för oktober, skriver TT/SvD. Den tyska ekonomin, Europas största ekonomiska motor, är på dekis. Ett preliminärt kompositindex – där inköpschefer i ledande positioner tillfrågats om läget – stiger förvisso till 48,4. Det var ett högre utfall än väntade 47,6. Sammantaget håller eurozonen kvar foten på bromsen – särskilt tillverkningsindustrin.
Tysklands skatteintäkter kraftigt nedreviderade – ökar press på regeringen
Den tyska regeringen räknar med 58,2 miljarder euro lägre skatteintäkter under perioden 2024-2028 än vad som tidigare prognostiserats, skriver FT. För nästa år väntas intäkterna bli 12,8 miljarder euro lägre än majprognosen visade. Finansminister, liberalen Christian Lindner, kommenterade siffrorna:
– Det finns inget utrymme kvar för omfördelning av inkomster. Nya utgiftsönskemål kan inte uppfyllas, tvärtom måste vi konsolidera ännu mer, sade han.
Nedrevideringen skapar spänningar i regeringskoalitionen där socialdemokrater och gröna vill låna mer pengar till investeringar, medan Lindners liberala parti kräver strikt budgetdisciplin. Tyskland väntas gå in i recession i år, vilket blir landets andra år i rad med negativ tillväxt.
IMF: Frankrike och Italien klarar inte EU:s budgetmål
Internationella valutafonden (IMF) förutspår att Frankrike och Italien inte kommer att lyckas sänka sina budgetunderskott till EU:s gräns på 3 procent av BNP fram till 2029, uppger nyhetsbyrån Bloomberg. För Frankrike väntas underskottet ligga kvar runt 6 procent fram till 2029. Som följd av detta kommer statsskulden i båda länderna att fortsätta öka. Italiens skuld beräknas nå 142,3 procent av BNP 2029, medan Frankrikes skuld väntas stiga till 124,1 procent. IMF:s bedömning är betydligt mer pessimistisk än de båda ländernas egna prognoser.
Så sent som för några veckor sedan flyttade den franske premiärministern, konservative Michel Barnier, landets målsättning att klara EU:s 3-procentsgräns från tidigare utlovat 2027 till 2029.
Sveriges skulder fjärde minsta i EU
Den svenska offentliga sektorns samlade skulder, enligt EU:s sätt att beräkna, uppgick under årets andra kvartal till 31,6 procent av den samlade ekonomin, BNP, jämfört med EU-genomsnittet på 81,5 procent. Det visar uppgifter från EU:s statistikbyrå Eurostat på tisdagen.
Den största delen av den svenska skulden är den så kallade statsskulden följt av kommunala och regionala skulder. Den tredje och den minsta delen av skulden upptas av sociala trygghetsfonder.
Sveriges skuldandel är den fjärde lägsta i EU. Högst hade Grekland och Italien. Enligt EU-regler får skulden utgöra högst 60 procent av BNP, en nivå som knappt hälften av medlemsländerna klarar.
Rättelse: På tisdagen kallade Europaportalen hela den svenska skulden för statsskuld vilket är felaktigt.
Tre frågor som definierar EU:s framtid
Europaparlamentarikernas kommande grillning av de blivande EU-kommissionärerna kan förhoppningsvis ge klarhet i vad EU vill göra med unionens bristande konkurrenskraft och ekonomiska säkerhet. Här finns tre väsentliga frågor som politikerna bör ställa. Det skriver gästkrönikören Asees Ahuja, Svenskt Näringsliv.
“Sverigedag” i Europaparlamentet – tre svenskar i huvudroller
Det är lite av en Sverigedag i EU-parlamentet på tisdag då tre av nio föredragande politiker är svenskar. Frågorna har också tyngd: Nytt miljardstöd till Ukraina, effektivisering av flygtrafiken och vägran att ge ministerrådet ansvarsfrihet.