Senast uppdaterad: 2 december 2022
Mest lästa artiklar i ämnet
Artiklar i ämnet
Sveriges prislapp för coronafonden – mellan noll och 5 miljarder per år
Ingen vet hur mycket Sverige kommer få betala för coronafonden, formellt kallad Next Generation EU. Pengar från fonden, där Sverige fått cirka 37 miljarder kronor, ska stimulera ländernas ekonomier bland annat genom projekt för ny teknik och grön omställning.
Finansdepartementet säger till Europaportalen att Sveriges återbetalning i slutändan kan bli ingenting eller upp emot fem miljarder kronor i snitt per år mellan 2028 och 2058.
Regeringens linje är att återbetalningarna ska finansieras genom omprioriteringar inom EU-budgeten, därmed skulle inte Sveriges EU-avgift påverkas särskilt av just coronafonden. Om Sveriges förslag inte skulle få gehör bland andra EU-länder kan återbetalningen som mest landa på mellan 140-150 miljarder kronor totalt för Sverige, det vill säga i snitt 4,6-5 miljarder kronor per år.
Sverige säger åter nej till ansvarsfrihet för EU-kommissionen
Europeiska revisionsrätten meddelade i höstas att andelen fel i EU:s räkenskaper ökade till 4,2 procent under 2022. Det är högre än den antagna acceptansgränsen på högst 2 procent vilket gör att den svenska regeringen i dag tisdag kommer rösta nej till att rekommendera EU-parlamentet ger kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2022.
Trots att felen begås i och av medlemsländerna är det EU-kommissionens ansvar att se till att allt går rätt till. Det området som EU-kommissionen själv hanterar – administrationen som utgjorde drygt sex procent av hela budgeten – hade inga väsentliga fel alls.
– Det är oroväckande att den här felprocenten ökar så pass mycket, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på tisdagen innan mötet. Sedan 2012 har Sverige inte velat ge kommissionen ansvarsfrihet på grund för hög felprocent i budgeten.
Trots den svenska invändningen väntas en majoritet av medlemsländerna rösta för att kommissionen ska få ansvarsfrihet.
Otålig Svantesson vill ge ryska pengar till Ukraina
När EU-ländernas finansministrar i dag tisdag samlas i Bryssel ska de bland annat diskutera de ryska statliga tillgångar som frystes efter landets erövringsanfall mot Ukraina.
– Jag hoppas att vi ska kunna ta ett steg framåt för det här har tagit alldeles för lång tid, sade Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) på väg in på mötet.
Det handlar om att beslag avkastningen på de frysta tillgångarna, vilket väntas uppgå till runt tre miljarder euro och på något sätt ges till Ukraina. EU-kommissionen väntas i nästa vecka lägga fram ett förslag i frågan. Redan i juli skulle pengarna kunna betalas ut om planen godkänns av medlemsländerna.
Fortsatt oförändrade styrräntor i euroområdet
Europeiska centralbanken meddelade på torsdagen att man behåller sina viktigaste styrräntor oförändrade. Enligt ECB har de flesta mått på underliggande inflation lättat samtidigt som det inhemska pristrycket är fortsatt högt vilket delvis beror på stark lönetillväxt i euroländerna. Målet är att få ned inflationen, som i februari låg på 2,6 procent i euroländerna, till 2 procent.
Fortsatt nedåt för inflationen i euroområdet
Inflationen i februari i de 20 euroländerna låg på 2,6 procent, enligt preliminära siffror från statistikbyrån Eurostat publicerade på fredagen. Det är minskning jämfört med månaden innan men något högre än vad ekonomer hade räknat med, skriver FT. Lägst var inflationen i Lettland på 0,7 procent och högst i Kroatien med 4,8 procent.
Sveriges BNP sjunker igen
Svensk BNP föll för tredje kvartalet i rad. Men hushållens konsumtion vände upp, visar nya siffror. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) sjönk med 0,1 procent i fjärde kvartalet 2023 jämfört med kvartalet före, enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), skriver SvD. Även i Finland krympte ekonomin under fjolårets årets tre sista månader, där med 0,7 procent.
EU-lag om större företagsansvar stoppades i sista stund – Sverige emot
Nya EU-regler, som skulle gynna företag som tar ansvar för miljö- eller mänskliga rättigheter i sina leveranskedjor utanför EU och straffa dem som inte gör det, stoppades i sista stund av Tyskland på onsdagen, rapporterar Bloomberg. Detta trots att den var färdigförhandlad mellan ministerrådet och parlamentet. Tyska liberaler som drivit på blockeringen välkomnade stoppet som “goda nyheter”. Även Italien och Frankrike drog tillbaka sitt stöd genom att inte rösta. Föredragande i EU-parlamentet socialdemokraten Lara Wolters kallade det inträffade för en "flagrant ignorering av Europaparlamentet" och menade att medlemsländerna som nu blockerar en uppgörelse "lyssnar på en minoritet av extrema affärsröster."
Även andra EU-länder lade ned sin röst: Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Estland, Finland, Ungern, Litauen, Luxemburg, Malta och Slovakien. Sverige röstade emot förslaget, rapporterar Politico. Svenska företag som Ica och Ikea välkomnar dock lagförslaget.
Polen överväger stoppa import från Ukraina
Polen överväger, i strid mot EU-beslut, att stänga gränsen mot Ukraina för godstrafik efter omfattande protester från bönder, rapporterar Ekot. De demonstrerar bland annat mot billig spannmålsimport från det krigshärjade Ukraina, uppger Polens premiärminister Donald Tusk.
Tyska regeringen sänker tillväxtprognos
Den tyska regeringen sänker landets tillväxtprognos för 2024 rejält, från 1,3 procent till 0,2 procent, nästa år 2025 tror man på en tillväxt på en procent, enligt Ekot. Ekonomiministern Robert Habeck skyller problemen på en sviktande världshandel som påverkar den exportorienterade tyska ekonomin mycket negativt.
EU uppdaterar sin svarta lisa över skatteparadis – 12 länder kvar
Under tisdagen tog rådet bort Bahamas, Belize, Seychellerna och Turks- och Caicosöarna från förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, alltså så kallade skatteparadis. Kvar på listan är Panama, Fiji, Ryssland och nio andra länder.