Debatt: Låt EU-medborgare gå med i svenska försvaret

Sedan fem år tillbaka har Sverige en försvarsmakt som baserar sig på frivillighet och yrkesanställning. Övergången från värnpliktsförsvar har inte varit enkelt och är fortfarande fylld med svårigheter. Inte minst har utvecklingen varit svårt på grund av den finansiella situationen rörande Försvarsmaktens budget. För framtiden har Försvarsmakten strukturella och organisatoriska utmaningar att klara av.

Rekrytering av Försvarsmaktens personal är en av dem vilket kräver en större budget än under värnpliktsförsvarets tid men även formuleringar av antagningskraven för anställningar. Yrkesförsvar kräver en kontinuerlig personalförsörjning som en modern insatsbaserad militär organisation alltid måste kunna tillgodose. Därmed gäller för Försvarsmakten att även i framtiden kunna vara fullbemannad med personal så att yrkesförsvaret och dess verksamhet kan utvecklas för att kunna agera nationellt, inom och utanför EU.  

I dag är ett av de mest grundläggande kraven för att arbeta inom Försvarsmakten att individen ska ha nationellt medborgarskap. Vårt förslag handlar därför om att underlätta Försvarsmaktens rekryteringsmöjligheter ännu mer genom en lagändring som skulle innebära att alla EU-medborgare, även de som är utan nationellt medborgarskap, som uppfyller Försvarsmaktens krav ska ha rätten att söka utbildning och arbete som soldat, sjöman samt officer. På det sättet kan Försvarsmakten få tillgången till en större rekryteringsbas.

Samtidigt föreslår vi att en sådan lagändring bygger på inspiration från liknande lagstiftningar som finns i Irland, Belgien och Luxemburg. Lagstiftningar varierar bland annat beroende på rättigheten att arbeta som soldat respektive som officer samt tiden som en EU-medborgare spenderat i de tre nämnda medlemsstaterna. Det gemensamma för Irlands, Belgiens och Luxemburgs lagstiftningar är att samma krav rörande kommunikation, fysik och psykisk hälsa gäller för alla sökande EU-medborgare.

Att tillåta EU kunna-medborgare att arbeta inom Försvarsmakten skulle även ha en mer positiv effekt inom det europeiska försvarspolitiska området. Det skulle vara positivt för vidare integration inom ramen för den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken där nuvarande visioner är att EU ska ha tätare samarbete med Nato men även forma en starkare försvarsunion mellan medlemsstaterna.

Vårt förslag är därmed kopplat till det som Alliansen av Liberaler och Demokrater föreslår rörande vidare utformning av EU:s roll rörande försvar, säkerhet och fred. Därmed är tanken att EU i framtiden även är en försvarsunion och en integrerad europeisk del av Nato som består av försvarsmarknad, förband som lyder under både nationell och EU-nivå samt en gemensam försvarsbudget. Därmed anser vi att den enskilde EU-medborgaren som uppfyller kraven bör ha rätten att söka anställningar inom Försvarsmakten. 

Vladan Lausevic

Ordförande för Folkpartiets nätverk EU-liberalerna i Stockholms län, medlem i Alliansen av liberaler och demokrater för Europa.

Ulf Schyldt

Folkpartiet Liberalerna