Blankt tyskt nej till skuldavskrivning

Tyskland, en nyckelspelare i det grekiska krisdramat, upprepande på torsdagen i tydliga ordalag att en direkt skuldavskrivning inte är möjligt för Grekland.

– En [skuldavskrivning] är inte laglig, ... men under begreppet skuldlättnader kan du tala om att utöka löptider, en period utan räntebetalningar eller återbetalningar [ ] vi kan prata om det, sade Jens Spahn, Tysklands vice finansminister till Deutschlandfunk rapporterar Reuters.  Den tyske ministern betonade vikten av att Internationella valutafonden IMF är med och delar ansvaret för Greklands tredje krispaket som uppgår till 86 miljarder euro.

Ett skäl för den tyska regeringen att ha med IMF är att det skulle underlätta i argumentationen mot den stora grupp skeptiker som finns inte minst inom det kristdemokratiska regeringspartiet.

Problemet för IMF är dock att Greklands nuvarande statsskuld på 177 procent av bruttonationalprodukten, BNP, med det nya lånet väntas stiga till 201 procent. Det anses vara allt för hög nivå för att vara hållbar och IMF riskerar att bryta mot sina egna utlåningsregler.    

En annan IMF-invändning är att den grekiska privatiseringen sannolikt bara kommer att ge en bråkdel av de beräknade inkomsterna varför nya lån kan bli nödvändiga för att betala gamla lån.

I ett dokument från förhandlarna bakom det tredje krispaktet (Europeiska centralbanken, ECB, Internationella valutafonden, IMF, EU-kommissionen och Eurozonens krisfond, ESM) framgår att även med ett mycket positivt scenario skulle skuldnivån fortfarande vara för hög, rapporterar Wall Street Journal. Om Greklands tillväxt och privatisering går bättre än väntat tror förhandlarna att statsskulden landar på drygt 148 procent av BNP 2022. Det ska jämföras med att eurozonens finansministrar nyligen lovat att landets statsskuld ska ligga under 110 procent av BNP 2022, rapporterar The Guardian

Den brittiska tankesmedjan The National Institute of Economic and Social Research, NIESR, menar att en skuldavskrivning är helt nödvändig redan med den nuvarande skuldnivån.

I en rapport publicerad i förra veckan varnar institutet att 95 miljarder euro av den grekiska statsskulden måste skrivas av om inte landet ska fastna i en permanent depression. Det motsvarar en skuldavskrivning på 55 procent av landets bruttonationalprodukt, BNP, och skulle ge Grekland en kvarvarande skuld på 120 procent av BNP till år 2020, vilket enligt tankesmedjan har varit målet med de tidigare krislånen.

När det andra krispaket togs fram 2012 föregicks det av en större skuldavskrivning från privata långivare.