Mer socialt EU delar svenska Europaparlamentariker

EU-parlamentet röstade på torsdagen för ett icke-bindande betänkande som betonar vikten av att ta med sociala faktorer när kommissionen granskar medlemsländernas budgetar och kommer med rekommendationer.

– Införandet av sociala indikatorer – arbetskraftsdeltagande, ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet – ska se till att interna obalanser i medlemsländerna utvärderas och således få möjligheten att omforma ekonomiska och sociala reformer om nödvändigt, sade den portugisiska EU-parlamentarikern Sofia Ribeiro från den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP som ansvarat för frågan.

De svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet röstade för betänkandet i sin helhet och anser att sociala frågor bör lyftas fram.

”I dag tar EU-kommissionen alltför lite hänsyn till den sociala dimensionen när de tar fram sina rekommendationer. Budskapet måste gå fram till medlemsländerna att den sociala politiken är minst lika viktig och en förutsättning för en god ekonomi”, skriver EU-parlamentariker Marita Ulvskog (S) i ett mejl till Europaportalen.

Moderaternas EU-parlamentariker Christofer Fjellner (M) tycker däremot att det är en dålig idé. Detta grund av att han anser att sociala frågor inte är något som EU ska hålla på med.

– Senast jag kollade var sociala frågor och socialpolitik en medlemslandskompetens enligt fördraget, säger Fjellner till Europaportalen och pekar på att betänkandet innehåller skrivningar om bland annat minimilöner, krav på utvidgande av EU-budgeten och synpunkter på medlemsländernas skatte- och familjepolitik.

– Det allvarligaste är att man vill luckra upp stabilitet- och tillväxtpaktens budgetkrav, säger han och syftar på EU:s regler om att medlemsländerna ska hålla sig inom budgetramarna.

Även Marita Ulvskog hyser betänkligheter över vissa delar av betänkandet, bland annat skrivningar om lönesättning och skatter som hon anser inte ska vara en EU-fråga.

”Den svenska modellen, där det är arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildningen, är en god modell som ska upprätthållas.”

Marita Ulvskog pekar på studier som visar att länder där den sociala dialogen – samtal mellan arbetsmarknadens parter – skadats i samband med krisen har ekonomin återhämtat sig betydligt långsammare.

Parlamentarikerna uppmanar även kommissionen att ta fram en definition av social rättvisa så att medlemsländernas framsteg på området kan mätas.

Men Christofer Fjellner anser att sådana definitioner skulle bli en kompromiss som inte passade någon.

– Förutsättningarna för att att hitta en definition på sociala rättigheter som fungerar såväl i Rumänien som Sverige är begränsade, säger han.

EU-kommissionen tillsatte i början av året en omfattande utredning om vad som ska bli ”Europeiska pelaren för sociala rättigheter”. Kommissionens specialrådgivare för detta är den förre svenske finansministern Allan Larsson (S).