Följande förslag finns på bordet när EU-ländernas stats- och regeringschefer möts för att försöka övertyga britterna att stanna kvar i unionen. Storbritannien har lämnat in krav på fyra olika områden och här är kompromissförslaget. Innehållet kan komma att ändras av toppmötet.
Ekonomisk styrning
Här klargörs förhållandet mellan medlemstater som har euron som valuta och de som inte har det:
• Ickeeuroländernas (bland annat Sverige) rättigheter och befogenheter måste respekteras. Å andra sidan får länderna utanför euro inte ställa sig i vägen för en fördjupning av den ekonomiska och monetära unionen och eurosamarbetet. All diskriminering på grund av valuta är förbjuden. Krisåtgärder för att bevara eurons stabilitet ska inte få orsaka budgetansvar för ickeeuroländer. Ickeeuroländer ska även ha rätt att delta i diskussioner där de inte har rösträtt.
En så kallad ekonomisk nödbroms installeras. Bromsen är till för länder utanför bankunionen om de anser att ett föreslag kommer att bryta mot vad som sagts i denna uppgörelse. När ett land eller flera drar i bromsen ska ministerrådet göra allt som står i dess makt för att lösa invändningarna innan ett beslut slutligen tas. Hur många länder som krävs för att aktivera bromsen är inte klart. Den svenska regeringen vill att det ska räcka med ett land som invänder.
De medlemsstater som inte har euron som valuta och inte heller har ett formellt undantag (exempelvis Sverige) ska bli ålagda att arbeta för att ansluta sig till eurosamarbetet. Detta vållade diskussion på EU-nämnden.
Konkurrenskraft
Ytterligare ansträngningar ska göras för att öka EU:s konkurrenskraft bland annat genom att stärka den inre marknaden, minska administrativa bördor och dessutom driva en ambitiös handelspolitik.
Ansträngningarna att minska administrativa bördor måste göras med bibehållen skyddsnivå för konsumenteter, arbetstagare, liksom för hälsa och miljö.
Institutionella frågor
Formuleringen i Lissabonfördraget om en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken ska inte tolkas som en utvidgning av fördragets befogenheter. Storbritannien är inte bundet till ytterligare integration. Denna tolkning ska skrivas in i fördraget vid nästa fördragsändring.
De nationella parlamentet ges ökat inflytande. Om 55 procent av de nationella parlamentet har invändningar mot ett förslag från EU-kommissionen så ska ministerrådet särskilt försöka lösa dessa. Om de inte går att lösa ska ministerrådet stryka förslaget.
Välfärd och fri rörlighet
De EU-bor som arbetar i ett annat EU-land har rätt till barnbidrag även om barnet är kvar i hemlandet. En möjlighet ges nu för medlemsländer att indexera barnbidragen så att de anpassas till den kostnadsnivå som råder i det land som barnet bor i.
Social nödbroms: Begränsning av EU-migraters rätt till statligt ekonomiskt bidrag till de som tjänar så lite att de inte kan leva på sin lön, så kallade in-work benefit.
För att aktivera den sociala nödbromsen ska en medlemsstat visa att det är ett stort inflöde av arbetskraft från andra medlemsländer som under lång tid sätter landets sociala trygghetssystem under stor press,eller i övrigt allvarligt stör arbetsmarknaden eller allvarligt påverkar landets möjligheter att erbjuda offentliga tjänster.
Den sociala nödbromsen kräver ett beslut i ministerrådet. Ett EU-beslut kan då begränsa de aktuella utbetalningarna av förmåner under ett visst antal år. För en individ ska begränsningen gälla under max fyra år och får inte införas retroaktivt utan bara gälla nyanlända och arbetande EU-migranter. Det aktuella bidragssystemet finns i Storbritannien och på Malta men det är inte klarlagt om även andra medlemsländer kan komma att få åberopa nödbromsen.
Källa: Statsministerns tal i riksdagens EU-nämnd 17 februari 2016.
