Nytt program kan ge ett mer socialt Europa

Under 2016 håller EU-kommissionen ett öppet samråd för ett mer socialt Europa, en så kallad social pelare. Syftet är att få in synpunkter på ett 20-punktsprogram för en bättre fungerande och mer rättvis arbetsmarknad och välfärdssystem. Alla som är intresserade kan lämna synpunkter men arbetsmarknadens parter väntas spela en mer framträdande roll. Det färdiga programmet är sedan tänkt som en frivillig målsättning för att driva på nationella reformer bland de deltagande medlemsländer där även Sverige väntas vara med.

Vid det årliga toppmötet på onsdag mellan företrädare för arbetsmarknadens parter och EU-kommissionen och Europeiska rådet i Bryssel ska bland annat arbetet med att ta fram den nya sociala pelaren diskuteras.

– Det här syftar till att skapa en bättre balans mellan det finansiella Europa och det sociala Europa, något som gått förlorat under de senaste åren, sade den specielle rådgivaren åt EU-kommissionen och tidigare svensk socialdemokratisk finansminister Allan Larsson på fredagen när han presenterade upplägget på Europahuset i Stockholm. Hans uppgift är att leda arbetet med att ta fram den nya sociala pelaren.   

Enligt Larsson finns det flera allvarliga problem i EU såsom hög arbetslöshet och ökad fattigdom där få ges vidarutbildning. Han pekar också på ett nytt framväxande digitaliserat arbetsliv med högre krav på kompetens och arbetsförmåga. En annan tung fråga som måste lösas enligt Larsson är det faktum att EU:s befolkning blir allt äldre och att allt färre måste försörja allt fler.

– Forskning från OECD, ILO, Världsbanken och IMF har kommit fram till att stora och växande inkomstklyftor är ett hinder för ekonomisk tillväxt och välstånd. Växande klyftor har en självförstärkande dynamik, sade Allan Larsson och tillägger:

– De länder som har den största ekonomiska framgången i Europa är de som har den högsta sociala ambitionen för det finns ett ömsesidigt beroende mellan ekonomi och social utveckling.  

Han får medhåll från Mika Domisch på fackliga Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Det sociala Europa är lösningen på flera problem som Europa har. De går ju hand i hand: ett socialt Europa och konkurrenskraft, sade Mika Domisch.

Sverker Rudeberg på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv delar Allan Larssons analys att problemen är den höga arbetslösheten, den svaga sysselsättningen och att de som har det allra värst är de långtidsarbetslösa. Han menar dock att förslagen i programutkastet fokuserar för mycket på att förbättra för de som redan har arbete och att bara tre-fyra punkter har en positiv effekt på sysselsättningen.

– Det är en stor skillnad i utveckling och ekonomi [mellan EU-länderna]. I många länder i Europa är rättssystemen fortfarande så pass svaga så att oavsett vad som beslutas på europeisk eller nationell nivå finns det inga medborgare som får ta del av det här. Detta får bara effekt i tio till femton länder, i övriga EU-länder händer inte ett skvatt. Det är den verklighet man måste närma sig men det gör inte den här sociala pelaren, sade Sverker Rudeberg.

Göran Arrius, ordförande för den fackliga organisationen Sveriges akademiker Saco ,håller med om att det är en avgörande skillnad för en individ att ha eller att inte ha ett jobb. Men han menar samtidigt att bilden måste nyanseras.

– Vi ser ju också att många har jobb som de inte kan leva på. Det finns många arbeten som har dålig trygghet och som inte är heltid även i Sverige, sade Göran Arrius.

Den största svenska fackliga federationen LO som också driver kravet på ett socialt protokoll i EU beskriver skillnaden mellan det och en social pelare.

– Ett socialt protokoll ger en större tyngd till de sociala frågorna och ger mer [juridisk] vikt vid värdering av konkurrensrätt gentemot sociala rättigheter. Den sociala pelaren är frivillig för ickeeuroländer medan ett socialt protokoll skulle gälla direkt och för alla medlemsländer, sade Ellen Nygren från LO.  

När punkterna i den sociala pelaren har antagits någon gång under 2017 ska de användas för att bedöma EU-ländernas läge och resultat på sysselsättning- och socialpolitiska områden. Kommissionen tror också att den kommer att driva på reformer i medlemsländerna.