Debatt: EU måste skydda visselblåsare

Illegal massövervakning, skatteflykt och fredsbevarares sexuella övergrepp på barn. De som avslöjat de här skandalerna, olägenheterna och brotten har alla avskedats från tjänst, ställts inför rätta, hotats med fängelse och stora böter eller förvisats till en osäker tillvaro i främmande land. Visselblåsarna avslöjar oegentligheter trots stora personliga risker. De enskilda individer som tar risken blir stämda och blir utsatta för social och ekonomisk påtryckning.

Men visselblåsare ska inte fängslas, de ska skyddas och premieras.

Det är inte rimligt att enskilda medborgare ska behöva ta stora personliga risker för att vi ska få information om privatpersoners, myndigheters, organisationers och företags fiffel.

I Sverige har vi grundlagsstadgad meddelandefrihet för personer som läcker uppgifter från offentliga myndigheter, men så är det inte överallt i Europa.

Vi behöver ett lagligt skydd för visselblåsare som avslöjar information i allmänhetens intresse. Det är ett sådant förslag Gröna gruppen i Europaparlamentet nu lägger fram.

De som påstår att det i europeisk lagstiftning redan finns ett skydd för visselblåsare och uppgiftslämnare är inte särskilt lyhörda för det som sker.

Läckor är ett av de mest effektiva sätten att förebygga eller avslöja brott. Enligt en färsk analys av över 2400 fall av bedrägerier i 114 länder var cirka 40 procent av de uppdagade fallen sådana som avslöjats av visselblåsare.

Europadomstolen erkänner visserligen läckor som en form av åsiktsfrihet. Men det existerande skyddet för visselblåsare i dagens Europa är spritt över ett otal olika lagar och är allt annat än effektivt.

I vissa medlemsstater har skyddet för visselblåsare reglerats i antikorruptionslagstiftningen, i andra i lagar om public service, i arbetslagstiftingen och sektorspecifika lagar, som alla lämnar betydande kryphål och luckor. I sex medlemsländer finns det inget skydd alls för visselblåsare.

Europaparlamentet har länge uppmanat EU-kommissionen att föreslå EU-lagstiftning på området, men utan resultat.

De svårigheter visselblåsare ställs inför börjar nästan alltid på arbetsplatsen. EU-lagstiftning om skydd av visselblåsare får antas om det finns en rättslig grund för en sådan åtgärd i EU:s fördrag. Gröna gruppen har därför utarbetat ett förslag till direktiv som grundar sig på artikel 4 (2) (b) i anslutning till artiklarna 151 och 153 (2) (b) i det fördrag som syftar till att skydda arbetsvillkoren. De här artiklarna utgör en klar grund för lagstiftningsåtgärder som ger anställda i EU rätt att rapportera oegentligheter.

Både nuvarande och tidigare anställda, inklusive praktikanter och lärlingar inom alla verksamhetsområden, offentliga och privata, ska enligt förslaget omfattas av direktivet.  Direktivet definierar i detalj vilken typ av upplysningar och information som skyddas.

I förslaget föreslås dessutom oberoende och snabba utredningar av visselblåsares rapporter för att skydda alla inblandade. Det är arbetsgivaren som ska bevisa att straffrelaterade åtgärder mot en visselblåsare inte är kopplade till det hen avslöjat. Vi föreslår också en årlig rapporteringsmekanism och en EU-databas med uppgifter lämnade av visselblåsare.

Gröna gruppen söker ett brett stöd för direktivet i parlamentet och vi försöker övertyga EU-kommissionen att fortsätta bereda lagstiftningen.

Ett annat förslag jag ställt mig bakom är en fond som kan ge ekonomiskt stöd till visselblåsare. Fonden kan finansieras med de pengar som sparats in tack vare visselblåsares avslöjanden.

Peter Eriksson
Europaparlamentariker för Miljöpartiet