EU söker stöd för nytt investeringsskydd

Efter häftig kritik mot investeringsskyddet ISDS som ingår i många frihandelsavtal i världen föreslog EU-kommissionen 2015 en ersättning med en internationell domstol.

Med ett paket med nya förslag om internationell handel på torsdagen inleder kommissionen sitt arbete med att hitta länder som är intresserade att gå med i det nya systemet kallat ICS.

– Världen behöver ledare på handelsområdet. Andra länder tittar inåt, EU ligger i fronten med att titta utåt och samlar en grupp av likasinnade länder, sade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström (L).

Kommissionens tanke är att det nya ICS-systemet med en internationell investeringsdomstol och överklagansmöjlighet ska ersätta de runt 3 500 ISDS-avtalen som finns i dag.

Nya handelsförhandlingar

Samtidigt presenterade Malmström kommissionens förslag på mandat för att förhandla frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland. Hon hoppas att förhandlingarna kan bli klara under 2019 och att EU:s export till de båda länderna på sikt kan öka med en tredjedel.

I mandaten vill dock kommissionen inte ha med en del om investeringar och därmed inget investeringsskydd. I alla fall än så länge.

– [Att ta med ett investeringsskydd] kan göras senare och vi måste få klart diskussionerna med medlemsländerna först, sade Malmström.

EU-domstolen slog i maj fast att frihandelsavtal med andra typer av investeringar än direktinvesteringar, som portföljinvesteringar, och tvistelösning mellan företag och stater inte är EU-kompetens. Det innebär att avtal som innehåller dessa bitar inte kan godkännas av EU ensamt utan måste få godkännande i nationella och regionala parlament.

Malmström meddelade även att EU-kommissionens alla förhandlingsmandat i handelsförhandlingar ska offentliggöras.

För att öka dialogen med civilsamhället, där mycket av kritiken mot ISDS fanns, föreslår kommissionen en rådgivande grupp för EU:s handelsavtal sätts upp. Den ska bestå av representanter från exempelvis näringslivet, fack, miljö- och konsumentorganisationer.

EU-kommissionen har även föreslagit ett sätt att granska utländska statsägda företags uppköp av strategiskt viktiga saker som hamnar, energiinfrastruktur eller försvarsmaterielföretag i EU-länderna.