Debatt: Debatt: Fördjupa Sveriges EU-medlemskap

Hård eller mjuk brexit? Det vet vi inte ännu. Men vi vet att när Storbritannien lämnar EU får det konsekvenser för Sveriges roll i unionen. Över en natt försvinner den partner som under lång tid varit vår närmaste allierade i frågor som rör handel och öppna marknader, en stram EU-budget och synen på öppenhet och transparens. Storbritannien har också varit det land som tydligast slagit vakt om inflytandet för de länder som står utanför euron.

Ett EU utan Storbritannien ställer höga krav på den nya regeringen, när vi måste bygga nya allianser på olika områden. Vi kan behöva fördjupa samarbetet med våra grannar och traditionella allierade som Danmark, Finland, Estland och Nederländerna, men det kan lika gärna handla om att bygga nya relationer söderut, med integrationsvänliga länder som Spanien och Portugal. Dessutom är det avgörande att Sverige har ett tätt samarbete med de länder som på många sätt driver EU-samarbetet framåt: Tyskland och Frankrike.  

Att bygga allianser i EU förutsätter ett stort mått av personliga kontakter, men kräver framför allt att svenska ministrar och diplomater som företräder oss i Bryssel och runt om i Europas huvudstäder har en tydlig och framtidsinriktad EU-politik i ryggen. En politik som bejakar en fördjupning av EU-samarbetet, men som samtidigt är realistisk kring vad som går att genomföra. En politik som tydligt definierar vilken roll Sverige är beredd att spela i EU efter brexit, och i vilka frågor vi är redo att ta ledartröjan. Bara då kan Sverige bli verkligt intressant som samarbetspartner.

Sju viktiga EU-frågor

EU går snart in i en avgörande period, med ett EU-parlamentsval i maj och en ny kommission på plats under hösten. Den nya svenska regeringen kommer att behöva ta ställning i en rad frågor på EU-agendan, där den rödgröna regeringen hittills varken velat eller kunnat ge besked: 

• Hur ser Sverige på en fördjupning av eurosamarbetet, och hur ska vår relation till eurozonen se ut? 

• Ska vi delta i bankunionen? 

• Ska EU samarbeta tätare på det sociala området? 

• Ska Sverige delta fullt ut i EU:s åklagarmyndighet, så att vi kan bygga en effektiv gemensam brottsbekämpning? 

• Ska EU ta över kontrollen av de yttre gränserna? 

• Ska vi driva på för en gemensam koldioxidskatt? 

• Hur ska vi på sikt hantera EU-medlemmar som systematiskt kränker rättsstaten och medborgarnas rättigheter? 

Farlig väg för Sverige

Europapolitiken omfattas inte av överenskommelsen mellan S, MP, L och C. Risken är därför att riksdagsmajoritetens passiva hållning kommer att dominera även när en ny regering är på plats. Både moderater och socialdemokrater säger nej till Liberalernas krav om att Sverige ska delta i åklagarsamarbetet, nej till bankunionen och nej till EU-skatt på koldioxid. När euroländerna nu börjar samarbeta allt tätare kring viktiga välfärdsfrågor saknas viljan att vara med där viktiga ekonomisk-politiska beslut kommer att fattas i framtiden.

Det är en farlig väg. För om Sverige ska lyckas bygga långvariga allianser och vara med och utveckla EU måste vårt land vara pådrivande även i komplexa framtidsfrågor. Liberalernas positiva EU-linje behövs mer än någonsin, och vi kommer att behöva ställa tuffa krav i Europapolitiken även framöver. 

Oscar Wåglund Söderström (L)
Kandidat till Europaparlamentet
Tidigare statssekreterare för EU-minister Birgitta Ohlsson.