EU-valet 2019
Senast uppdaterad: 16 mars 2023
För mer detaljerade resultat på kommunnivå och personkryss se denna artikel.
SVENSKA KANDIDATER I EU-VALET
Nio större partier ställer upp 331 kandidater till 21 platser i Europaparlamentet. Se alla större partiers kandidater.
Ytterligare 76 svenska mindre partier är anmälda till EU-parlamentsvalet. Se dem och deras kandidater här.
Kandidater till ordförande i EU-kommissionen, så kallade spitzenkandidaten
Syftet är att utse kandidater till ordförande för EU-kommissionen genom EU-valet. Det nyvalda Europaparlamentet väljer ordförande för EU-kommissionen. Partigrupperna nedan står i nuvarande storleksordning i förhållande till antalet mandat.
Konservativa EPP-gruppen:
Manfred Weber, tysk, leder i dag EPP-gruppen i Europaparlamentet
Socialdemokrater S&D:
Frans Timmermans, Nederländernas nuvarande EU-kommissionär
EU-kritiska konservativa gruppen ECR:
Jan Zahradil, tjeckisk EU-parlamentariker
De gröna/ EFA:
Ska Keller, tysk EU-parlamentariker, representant för Die Grünen
Bas Eickhout, nederländsk EU-parlamentariker från GroenLinks
Europeiska vänsterpartiet:
Violeta Tomič, slovensk parlamentariker
Nico Cue, belgisk metallfacksledare
Liberala Alde:
Väntas presenterar flera toppkandidater 21 mars
Bakgrund
Val till Europaparlamentet äger rum 23-26 maj 2019. För svensk del betyder det att EU-valet genomförs söndagen den 26 maj.
Antalet platser i Europaparlamentet efter EU-valet minskas från 751 till 705 på grund av att Storbritannen lämnar EU.
Antalet svenska Europaparlamentariker kommer att öka från 20 till 21 folkvalda. Även 13 andra medlemsländer kommer att få dela på ytterligare 26 platser i parlamentet för att uppnå en bättre proportionalitet i förhållande till folkmängden.
I Sverige tillämpas en 4-procentspärr i EU-valet. Det betyder att ett parti måste ha minst fyra procent av rösterna för att få delta i fördelningen av de 21 svenska mandaten.