"Pappamånader" införs i EU
BRYSSEL 25 januari 2019EU inför två ”pappamånader” för alla medlemsländer. Beslutet får konsekvenser för de flesta EU-länder, men troligen inte i Sverige som redan har tre månader reserverade för den ena föräldern.
– Detta kommer att ge kvinnor och män ett riktigt val när det gäller hur de vill leva sina liv, att göra karriär och uppfostra sina barn eller ta hand om familjemedlemmar som behöver hjälp, sade kommissionären Marianne Thyssen om den preliminära överenskommelse som uppnåddes i torsdags mellan EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet.
Syftet är att komma till rätta med kvinnornas underrepresentation på arbetsmarknaden.
År 2015 var sysselsättningsgraden för kvinnor i EU drygt 64 procent, jämfört med nästan 76 procent för männen. Dessutom arbetar kvinnor i betydligt högre utsträckning deltid än män, på grund av att de har ett ansvar för att ta hand om barn och släktingar.
Två månader öronmärks per förälder
Förhandlingarna mellan EU:s institutioner har pågått i två år och uppgörelsen innebär mindre omfattande lagändringar än i kommissionens ursprungliga förslag. Bland annat föreslog man att fyra månader skulle öronmärkas var och en av barnets föräldrar.
Men man har nu enats om att minst två månader ska vara öronmärkta åt varje förälder. Dessa två månader ska man också garanteras ersättning för.
Överenskommelsen, som ska implementeras inom tre år, innebär också att länderna ska införa minst tio dagars betald pappaledighet i samband med att ett barn föds.
Men den handlar inte bara om omhändertagande av barn utan den innebär också att man inför rätt till att vara ledig i upp till fem dagar per år för att vårda en anhörig, eller en person man bor med. Exakt hur beslutet ska utformas är upp till medlemsstaterna att avgöra. För svensk del kan regeln komma att falla inom ramen för den redan befintliga svenska närståendepenningen.
Betyder inget för svensk del
För många europeiska länder kommer dessa beslut att innebära stora omställningar. Men för svensk del ser det i nuläget inte ut att bli så. Enligt en sakkunnig på den svenska representationen i Bryssel som Europaportalen har talat med finns de rättigheter och möjligheter som uppgörelsen fastslår redan i svensk lag.
Åsa Forsell, utredare på TCO, är trots det positiv till uppgörelsen.
– Det är viktiga saker för att öka jämställdheten i många europeiska länder och för att kvinnor och män ska kunna kombinera arbete med familjeansvar.
Svenskt Näringslivs ämnesansvariga, Emelie Nordström, är däremot skeptisk.
– EU-kommissionens direktiv kommer inte ha avsedd effekt på denna fråga. Vi anser att det krävs andra förändringar på nationell nivå i medlemsstaterna för att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande, exempelvis ökad tillgång till barn- och äldreomsorg samt förändringar av skattesystemen.
Överenskommelsen måste härnäst tas upp för godkännande av EU-parlamentet och ministerrådet.