Debatt: Debatt: Public service måste ta sitt EU-ansvar

Häromdagen presenterade kulturminister Amanda Lind de nya villkoren för public service för de kommande fem åren. Trots att propositionen föreslår både utökade anslag och mer lokalbevakning missar den en välkänd brist i public services nyhetsförmedling, nämligen EU-bevakningen.

Under EU-valrörelsen valde SVT att inte direktsända debatten med toppkandidaterna till EU-kommissionens ordförande, i motsats till många andra länder. I stället sände man den i efteråt på sämsta tänkbara sändningstid. Det pinsamma beslutet väckte stor kritik, inte minst av Jan Scherman som gick till hårt angrepp på Dagens Media. SVT:s beslut är dock symptomatiskt för medias förhållande till EU-frågor.

Näringslivets medieinstitut har i en rapport även kunnat visa hur DN skildrar EU-frågor sämre än den franska tidningen Le Monde, vilket visar att problemet också finns i privat media. Public service har dock ett särskilt ansvar.

Var gränsen går för statlig inblandning i public service innehåll är en känslig fråga. I möjligaste mån bör politiker undvika att detaljstyra uppdraget eftersom det annars öppnar för en politisk klåfingrighet som är problematisk i sig men som också ytterst kan utnyttjas av extrema krafter. Trots det frångår regeringen denna grundprincip på flera punkter redan i dag.

I propositionens kapitel 4 ”Ett stärkt nyhetsuppdrag” slås fast att nyhetsrapporteringen bör stärkas i ”svagt bevakade områden” som ”storstädernas förorter, visst kulturutbud och nationella minoriteter”. Även i speglingsuppdraget, det vill säga målet att public service ska spegla hela den svenska befolkningen, står det att programverksamheten ska bedrivas utifrån ett ”mångfalds- och jämställdhetsperspektiv”. Vidare konstaterar propositionen att ”tillgången till en kvalitativ nyhetsförmedling på nationell, regional och lokal nivå är en central del av vårt demokratiska system”.

Samtidigt som ovanstående formuleringar obemärkt kan passera i statens styrning av innehållet nämns inte ens EU eller den europeiska nivån i uppdraget. Regeringen agerar som om EU inte existerade, trots att en statlig utredning redan 2016 visade att svenskarnas kunskap om EU-institutioner är mycket låg och att detta till en del beror på brister i journalistiken.

Danmark - ett exempel
Bristen på ett EU-perspektiv blir ännu mer slående om man jämför med vårt södra grannland. I Danmarks Radios sändningstillstånd står det tydligt att ”DR ska ha fokus på nyhetsförmedling från hela landet samt internationella och europeiska perspektiv, inkluderat EU”. En liknande formulering för SVT och SR hade inte varit för mycket begärt.

Statlig inblandning i public services innehåll är i grunden problematisk, och måste därför hanteras varsamt. Att däremot erkänna behovet av ett europeiskt perspektiv i nyhetsförmedlingen kan knappast vara ett hot, utan snarare en förutsättning för att public service ska kunna uppfylla sitt demokratiska uppdrag.

Carl-Vincent Reimers

Projektledare Näringslivets medieinstitut