Sverige – EU-landet som alltid tar ställning

Under 2019 fram till början av december antog ministerrådet över 110 förordningar, direktiv och beslut tillsammans med Europaparlamentet. Mot dessa röstade Sverige nej två gånger: först mot ny upphovsrätt på internet och sedan mot inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten. I båda fallen var Sverige i minoritet och lyckades inte stoppa besluten. 

Socialdemokraterna isolerade

I upphovsrättsfrågan stod Socialdemokraterna i april ensamma i riksdagens EU-nämnd och den ovanliga situationen uppstod att regeringens två partier drev olika linjer inför EU-nämnden. Därtill ska läggas att Socialdemokraterna i frågan också var isolerade bland de svenska Europaparlamentarikerna, sammantaget sannolikt en unik situation. 

EU-nämndens ledamöter tyckte förvisso att syftet med stärkt upphovsrätt på internet var bra och att bland andra musikskapare ska få betalt för sina verk. Men en mycket stor majoritet ville enligt protokollet av olika skäl inte stödja förslaget. Förslaget ansågs vara oklart, dåligt, obalanserat och ett hot mot yttrandefrihet. Justitieminister Morgan Johansson (S), som blev KU-anmäld för sin hantering av ärendet, menade att partierna drabbats av plötslig valfeber och att de nio gånger de senaste två åren blivit informerade om förslaget utan att de opponerat sig, senast så sent som i februari, sade ministern.

Hellre obstruerande än taktisk

Den andra gången som Sverige röstade nej gällde inrättandet av en Europeisk arbetsmyndighet i juli. Syftet med myndigheten är att säkerställa att EU-regler för arbetskraftens gränsöverskridande rörlighet mellan länderna följs. Man skulle också kunna rådfråga den om regelverket.  

I den frågan blev regeringen nedröstad i EU-nämnden av M, KD, L, C och SD redan året innan. Enligt protokollet ansåg majoriteten att myndigheten var onödig, dyr och skulle skapa merarbetet utan större positiva effekter i övrigt. Dessutom kan den på sikt leda till ytterligare maktförskjutning till EU och fler överstatliga beslut, trodde man. 

Inte heller regeringen var för arbetsmyndigheten men menade att Sverige av taktiska skäl skulle nöja sig med en kritisk röstdeklaration och sedan rösta ja eftersom det ändå var så få länder som var emot. Annars kan Sverige uppfattas som obstruerande för en förlorad sak och därmed minska möjligheten att bli lyssnad på i andra EU-frågor, anförde arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Trots att nämnden tog en paus på Centerpartiets inrådan för informella samtal blev det ingen ändring av den svenska positionen. Tillsammans med Österrike och Ungern förlorade Sverige omröstningen i rådet.

Alltid en åsikt

Det hör inte till vanligheterna att Sverige röstar nej till EU-lagar, tvärt om.  Mellan 1 juni 2014 och början av december 2019 har Sverige röstat nej sju gånger och ja 436 gånger. Som enda EU-land har Sverige under perioden aldrig lagt ner sin röst utan alltid tagit ställning: ja eller nej.