Finansutskottet invänder mot förslag om nya medel till EU-budgeten
BRYSSEL 25 februari 2022En majoritet i riksdagens finansutskott anser att ett EU-förslag om att dra in nya pengar till EU-budgeten strider mot närhetsprincipen. Regeringen håller dock inte med i den bedömningen även om man håller med i sakfrågan.
Strax innan jul presenterade EU-kommissionen ett förslag om hur man i första hand ska finansiera återbetalningen av unionens stora coronaåterhämtningsfond. Kommissionen vill utöka de så kallade egna medlen till att omfatta inkomster från tre nya områden: intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter, intäkter från den avgift som länder utanför EU föreslås få betala på export av koldioxidkrävande produkter till EU och slutligen en del av intäkterna från den nya skatt på storföretag som en majoritet av världens länder enats om.
Frågan ligger nu på medlemsländernas bord som med enhällighet måste ta ställning förslagets olika delar. I Sveriges riksdag prövas alla EU-förslag mot den så kallade närhets- eller subsidiaritetsprincipen. Finansutskottet har granskat kommissionens förslag och meddelade i går torsdag att en majoritet – M, SD, C V, KD och L – anser att det är i strid med den principen.
”Utskottet bedömer att kommissionens föreslagna åtgärder går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen med förslaget”, heter det.
De sex partierna anser att coronaåterhämningsfonden kan dels betala tillbaka genom att man omfördelar poster i den nuvarande budget och dels, om detta inte är tillräckligt genom det nuvarande systemet för egna medel. De anser även att förslaget är ”alltför långtgående” att besluta om nya egna medel när förslagen om de tre nya intäktskällorna ännu inte är antagna – en process som är i vardande.
Den socialdemokratiska regeringen är enig med de fem oppositionspartierna i själva sakfrågan – att återbetalningen ska ske inom nuvarande EU-budget och system med egna medel – men bedömer inte att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Regeringen argumenterar för att EU-budgetens utformning är en typisk fråga för EU och därmed ej i strid med principen som säger att lagar ska stiftas på så lokal nivå som möjligt.
”[EU:s budget] kan enligt regeringens bedömning inte utformas på medlemsstatsnivå”, skriver regeringen.
De socialdemokratiska ledamöterna i finansutskottet menar vidare att utskottet ”inte i detta läge bör ta ställning till eventuellt kommande förslags innehåll” utan att man bör vänta till kommissionen kommer med skarpa förslag innan man gör en bedömning om de är förenliga med subsidiaritetsprincipen.
Socialdemokraterna får stöd av Miljöpartiet medan Centerpartiet intar en hållning mellan de två positionerna. Partiet anser att förslaget som helhet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen men att delförslaget om att intäkterna från EU:s utsläppshandel bör gå till EU-budgeten är det.
Utskottet uppmanar nu riksdagen att genom ett så kallat motiverat yttrande invända mot kommissionens förslag med hänvisning till subsidiaritetsprincipen. På onsdag i nästa vecka ska riksdagen debattera och besluta i frågan.