Kontroversiell klimatfond tar form - "strama upp förslaget"

Förra sommaren presenterade EU-kommissionen sitt stora lagpaket om hur unionen ska nå målet att minska klimatutsläppen med minst 55 procent till 2030. Ett kontroversiellt förslag i paketet är att sätta upp en ny utsläppshandel som omfattar utsläpp från byggnader och vägtransporter. I praktiken skulle en sådan avgift landa hos konsumenterna och drabba de fattigaste oproportionerligt mer.

Kommissionen föreslog därför samtidigt att man inrättar en ny social klimatfond som ska gå till att stödja de mest drabbade i klimatomställningen. Pengarna i fonden ska dels gå direkt till utsatta hushåll och företag, dels till investeringar i exempelvis bostadsisolering.

EU-parlamentets två huvudförhandlare, nederländskan Esther de Lange och maltesen David Casa – båda kristdemokrater,  lade i veckan fram sitt utkast på hur de vill att parlamentets förhandlingsståndpunkt ska se ut.

– Vi ser till att pengarna hamnar hos rätt personer och där behöver vi strama upp kommissionens förslag, sade de Lange på torsdagen när frågan debatterades i de ansvariga utskotten miljö och arbetsmarknad.

De två kristdemokraterna vill minska andelen direktstöd till att utgöra högst en fjärdedel av fondens totala utgifter och att direktstöden tidsbegränsas till tre år. De vill dessutom att bara de länder som åtagit sig att bli klimatneutrala till år 2050 ska kunna få pengar ur fonden.

Kommissionen föreslår att fonden ska uppgå till 72,2 miljarder euro. Detta är för de två huvudförhandlarna ett minimum. Om inkomsterna från utsläppshandeln för vägtransport och byggnader blir lägre än väntat vill de att pengar tas från andra håll för att nå upp till nivån. Om inkomsterna däremot bli högre vill de att dessa ska gå till fonden.

Ifrågasätts på flera håll

Förslaget är kontroversiellt. I den efterföljande debatten i parlamentsutskotten krävde vissa ledamöter att klimatfonden måste komma på plats även om förslaget om utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter skrotas. Andra ville tvärtom att den ena villkoras av den andra.

Samtidigt som EU-parlamentet mejslar fram sin ståndpunkt för slutlig omröstning i juni ska medlemsländerna i ministerrådet ta fram sin. Även där finns tydliga invändningar mot båda delar – klimatfond och den nya utsläppshandeln. Den svenska regeringen är bland annat kritisk till fondens föreslagna omfattning och dess utformning.