Debatt: Försvaga inte skyddet för innovation och forskning

Nyligen presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ny läkemedelslagstiftning i Europa. Det är välkommet då det nuvarande regelverket inte är anpassat till dagens medicinska utveckling. Men när man nu ser över regelverket finns det delar i det omfattande förslaget som kan äventyra svensk läkemedelsindustri.

Förslaget kommer att påverka utvecklingen inom svensk Life Science, det vill säga marknaden för forskning och utveckling för läkemedel och behandlingsmetoder. Sverige har några av EU:s främsta företag i branschen. Det är också en av Sveriges viktigaste varuexportörer och en bransch som både kan och vill fortsätta att utvecklas hemmavid.

Under de senaste tio åren har branschen vuxit i Sverige. Svensk Life Science har ökat sin export med sextio procent. Bakom dessa framgångar ligger ett långsiktigt och målmedvetet arbete med stora investeringar . Sverige exporterar läkemedelsprodukter för omkring hundra miljarder kronor. Därtill bidrar branschen med tusentals högkvalificerade arbetstillfällen. Det råder ingen tvekan om att branschen bidragit till vår ekonomi och gjort Sverige till ett föredöme globalt.

Helt fel signaler

Företag agerar på incitament, det är därför avgörande att politiken ger rätt förutsättningar som uppmuntrar företag att investera i forskning och utveckling. Ambitionen borde vara att resten av världen ska vilja efterhärma våra produkter, snarare än att Europa ska göra billiga kopior som uppfunnits annorstädes.

Därför skickar det helt fel signaler när EU-kommissionen exempelvis föreslår att förkorta den generella dataskyddstiden. Ett företag som tagit fram ett läkemedel åtnjuter i dagsläget 8 år av skydd för data som inhämtats i samband med forskningen för att få en viss produkt godkänd. Till exempelvis handlar det om data från de kliniska studierna för sig själva. Efter 8 år kan konkurrenter få ta del av data och kan använda den för att snabba på godkännandeprocessen för generika. Den här perioden föreslås nu bli sex år. I praktiken urholkas därmed IP-skyddet. 

Att forska för att ta fram nya läkemedel är en lång och mödosam process. Perioden från start tills dess att en produkt kommer ut på marknaden och når patienten kan vara mellan tio och femton år. Det är ingen underdrift att vi från politiskt håll behöver ge branschen långsiktiga spelregler som både säkrar konkurrenskraft och tillgodoser människors hälsobehov.

Positiva delar i förslaget

Samtidigt som det finns saker som helt klart behöver förbättras finns det också positiva delar i det nya förslaget. Att förenkla regelverket och korta ner tiden för godkännandeprocesser för nya läkemedel och öka tillgången till europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga råd är rätt väg framåt.  

Det är också positivt att man lägger fram nya förslag för att bekämpa antibiotikaresistens. Exempelvis betonar man att det finns ett akut behov av incitament, inte minst för forskning på ny antibiotika. Det är också välkommet att EU-kommissionen tagit till sig av förslag om att se över förlängd exklusivitet för en annan av företagets produkter. Det innebär att ett företag som forskat fram en ny substans ändå belönas eftersom målet är att fördröja användning av antibiotika så länge som möjligt. 

Förslaget till ny läkemedelslagstiftning kommer att få långtgående konsekvenser för europeisk läkemedelsindustrin i allmänhet och svensk dito i synnerhet. Blir det fel riskerar vi driva forskning och innovation från Europa. Det behöver vi vara ytterst vaksamma med. Moderaterna kommer att vara drivande i att säkerställa Sveriges roll som en världsledande kunskapsnation.

Jessica Polfjärd (M)
Europaparlamentariker