Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
I år går det formella startskottet för förhandlingar om EU:s nästa flerårsbudget. Arkivbild.

EU står inför flera avgörande vägval

BRYSSEL 21 januari 2025

EU går in i ett politiskt intensivt år med flera tunga beslut på den planerade agendan. Ett nytt, viktigt klimatmål ska spikas och reformer för att stärka unionens konkurrenskraft ska presenteras. Samtidigt väntar de kanske svåraste förhandlingarna någonsin när en ny flerårsbudget ska förhandlas fram.

En av de största utmaningarna för EU är att stärka sin konkurrenskraft. Två tunga rapporter från de tidigare italienska premiärministrarna Mario Draghi och Enrico Letta har lyft fram behovet av omfattande investeringar och reformer. Draghi pekar på att EU behöver investera upp till 800 miljarder euro årligen för att stärka innovation, minska klimatutsläpp och öka säkerheten.

EU-kommissionen väntas i nästa vecka presentera en ny "konkurrenskraftskompass" som stakar ut hur detta ska gå till. En del i detta är ett förenklingspaket som väntas under första halvåret med fokus på regelförenkling och färre rapporteringskrav för företag. Detta anses vara ett av de största hindren för att starta företag i EU jämfört med USA.

Nytt klimatmål och stärkt industri
Under året ska EU besluta om ett nytt klimatmål för 2040. Kommissionen föreslår en minskning av utsläppen med 90 procent jämfört med 1990. Det skulle innebära att hela EU:s nettoutsläpp måste minska till att i det närmaste motsvara dagens utsläpp från Italien. För att detta ska bli möjligt överväger kommissionen att göra energiproduktionen helt fossilfri och kraftigt öka inlagringen av koldioxid med nya tekniska lösningar. För att nå målet krävs omfattande investeringar i grön teknik och industri. Sverige har villkorat sitt stöd till 90-procentmålet med ett antal krav.

En "giv för ren industri" väntas i slutet av februari. I samband med denna planeras senare under året en revidering av EU:s kemikalielagstiftning Reach.

Inom energiområdet kommer kommissionen samtidigt presentera en plan för överkomliga energipriser och en färdplan för utfasning av rysk energi. En förlängning av EU:s gaslagringskrav väntas också föreslås.

För att uppnå klimatneutralitet till 2050 bedömer kommissionen att det krävs ytterligare investeringar motsvarande 1,5 procent av BNP årligen jämfört med perioden 2011-2020.

Försvarssatsningar i fokus
Rysslands krig mot Ukraina har gjort försvarsfrågor till en huvudprioritet för EU. Det innevarande polska EU-ordförandeskapet har säkerhet som ett genomgående tema i sina prioriteringar. En vitbok om unionens framtida försvarssamarbete väntas i mitten av mars. Den kommer att lägga grunden för EU:s framtida försvarssamarbete som nu går från att vara mellanstatligt till att bli en av unionens huvudprioriteringar.

Kommissionen har uppskattat EU:s ytterligare investeringsbehov inom försvaret till 500 miljarder euro under det kommande decenniet. Flera länder med Frankrike i spetsen vill att fokus ska ligga på att investeringar i försvarsmateriel ska göras inom unionen. I dag görs över tre fjärdedelar av EU-ländernas försvarsmaterielinköp utanför unionen där USA stod för 63 procent.

Ny flerårsbudget med stora utmaningar
Finansieringen av de olika förslagen sker via EU-budgeten och i år går det formella startskottet för vad som brukar ses som alla EU-förhandlingars moder: flerårsbudgeten. Kommissionen måste innan juli lägga fram sitt förslag på hur budgeten ska se ut för 2028–2034. Den erfarne polske tjänstemannen och numera EU-kommissionens budgetansvarige, Piotr Serafin, räknar med att förhandlingarna mellan medlemsländerna om detta kommer bli de svåraste någonsin.

Budgeten behöver ta höjd för flera nya utmaningar som försvar, klimatomställning och stöd till Ukraina.

Vissa experter föreslår att EU:s budget bör ökas till 2 procent av EU:s bruttonationalinkomst, BNI, medan en studie föreslagit upp till 4 procent av BNI för att tillhandahålla varor med EU-mervärde och stärka EU-ekonomins stabilitet och motståndskraft. Den nuvarande budgeten utgör cirka 1 procent av EU:s BNI, eller 1,7 procent tillsammans med den så kallade coronafonden.

Utöver det måste EU-länderna snart börja betala tillbaka på de gemensamma lån som togs för att sätta upp den stora coronafonden 2020. Ökade räntor gör att kostnaden för detta väntas bli högre än tidigare beräknat. Under budgetperioden 2028–2024 ska ligger notan på mellan 140 och 168 miljarder euro, beroende på hur återbetalningen läggs upp.

Kommissionen väntas vilja förenkla flerårsbudgeten och göra det lättare att flytta medel mellan olika utgiftsområden. Förslaget väntas ta inspiration av coronafonden vilket kan innebära en övergång från en programbaserad till en policybaserad budget med en plan för varje medlemsland som kopplar samman viktiga reformer och investeringar.

För att finansiera de ökade utgifterna finns tre möjligheter: nya inkomstkällor för EU, ökad medlemsavgift för EU-länderna eller gemensam upplåning på kapitalmarknaderna – alternativt en kombination. De traditionellt budgetrestriktiva EU-länderna Danmark och Finland har nyligen ändrat ståndpunkt och delvis öppnat för nya gemensamma lån. Den svenska regeringens hållning är fortsatt negativ till sådana lån.

Utvidgning med momentum
Rysslands krig mot Ukraina blev startskottet för att väcka nytt liv i EU:s utvidgning. Och det finns ett alltjämt starkt momentum för att ta med nya länder i unionen. Tio mellanstatliga konferenser, ett formellt krav då nya politikområden ska förhandlas med kandidatländer, är planerade under våren för att föra processen framåt.

Ukraina vill inleda förhandlingar om det första förhandlingsklustret, men möter fortsatt motstånd från Ungern. Montenegro har som mål att bli EU-medlem 2028 medan Albanien vill avsluta de tekniska förhandlingarna med kommissionen under 2027. Island kan hålla en folkomröstning om EU-medlemskap 2027. Serbien vill öppna det tredje förhandlingsklustret och siktar på att avsluta de tekniska förhandlingarna 2026.

Kostnaden för att ta in nuvarande kandidatländer, exklusive Turkiet, uppskattas till mellan 15,7 och 26 miljarder euro per år.

Migration och återvändande
Under 2024 enades EU-länderna slutligen om en ny asyl- och migrationspolitik, samtidigt minskade antalet illegala migranter till EU med 38 procent . Frågan är dock alltjämt aktuell med en ökad samsyn bland medlemsländerna om att nu fokusera på att effektivisera återvändandet av personer som fått avslag på asylansökan. Ett nytt förslag om återvändandedirektiv väntas från kommissionen i mars. 

Under det polska ordförandeskapet kommer "innovativa lösningar" för migration och återvändande att diskuteras vid ett informellt ministermöte i Warszawa. Bland sådana finns en idé om att sätta upp så kallade återvändandehubbar utanför EU. Italien har inlett ett samarbete med Albanien som nu prövas i EU-domstolen. Sverige har intervenerat till stöd för Italien i målet och ett besked väntas under första kvartalet 2025.

AI och digitalisering
Under 2025 träder EU:s AI-lag i kraft stegvis. Från februari förbjuds vissa AI-metoder som använder manipulativa tekniker eller utnyttjar sårbarheter som ålder. I augusti börjar regler för generella AI-system att gälla. En uppförandekod för generell AI väntas också presenteras under året efter att ett första utkast publicerades i november 2024.

EU ligger efter sina globala konkurrenter när det gäller utveckling, användning och investeringar i AI. Endast 13,3 procent av världens AI-aktörer finns i EU, vilket placerar unionen på tredje plats efter USA och Kina. Bara två EU-länder – Tyskland och Frankrike – finns med bland de främsta länderna globalt sett till antalet AI-aktörer.

Användningen av AI-teknologi i europeiska företag är fortfarande låg. Under 2023 använde endast 8 procent av EU:s företag AI-teknologi i sin verksamhet, långt från EU:s mål om att 75 procent av företagen ska använda molntjänster, AI eller stordata till 2030.

Den privata sektorn i EU investerar betydligt mindre i AI jämfört med USA. Mellan 2013 och 2023 investerade den privata sektorn i USA 317,7 miljarder euro i AI, medan motsvarande siffror för Tyskland och Frankrike var 9,8 respektive 7,9 miljarder euro.

För att vända denna trend har kommissionen annonserat flera initiativ, däribland att ge nystartade företag tillgång till superdatorkapacitet genom "AI-fabriker"-initiativet, utveckla strategi för att få fler att använda AI och inrätta ett europeiskt AI-forskningsråd. EU:s nya digitaliseringskommissionär, Henna Virkkunen, ska också förbereda en lag om moln- och AI-utveckling.

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret