Europa splittrat om fredsbevarande styrka i Ukraina

Efter att USA:s president Donald Trump överraskande inlett samtal med Ryssland utan att involvera vare sig Europa eller Ukraina kallade Frankrikes president Emmanuel Macron till ett krismöte i Paris på måndagen. Macron, som tidigare beskrivit utsikten om Trumps återkomst som president som en "elektrochock" för Europa, samlade ledare från flera europeiska länder för att diskutera hur man ska hantera situationen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen, som representerade de nordisk och baltiska länderna, betonade att både Europa och Ukraina måste ha en central roll i fredsprocessen.

– Om det ska förhandlas om fred i Europa måste Europa vara i centrum. Men det finns en part som ska vara det före alla andra, och det är Ukraina, sade Frederiksen efter mötet, enligt danska TV2.

Djup oenighet om europeiska trupper
Frågan om att skicka europeiska soldater till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal skapade tydlig splittring mellan länderna. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer uttryckte stark vilja att bidra med brittiska trupper men betonade samtidigt att det krävs amerikanska säkerhetsgarantier.

– Frågan om bördefördelning är inte ny, men den är nu akut och européerna kommer att behöva öka sina insatser, både när det gäller utgifter och den kapacitet som vi tillhandahåller i Ukraina, sade Starmer, enligt Reuters.

Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare talat om att landet är berett att sända soldater till Ukraina.

Spanien och Danmark utesluter inte längre kategoriskt ett sådant steg, enligt tyska Die Zeit.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz visade betydligt större tveksamhet till förslaget och beskrev diskussionerna som irriterande och "alltför tidiga".

– Det är helt för tidigt och högst olämpligt att diskutera detta nu. Vi är inte vid fred utan mitt i ett brutalt krig som Ryssland för, sade Scholz, uppger Die Zeit.

Nederländernas premiärminister Dick Schoof intog en försiktig hållning i frågan. Han menade att Nederländerna bör delta i diskussionerna om truppnärvaro, men underströk att detta inte automatiskt innebär ett åtagande, uppger nederländska public service NOS.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni uttryckte tveksamhet till förslaget om europeiska trupper i Ukraina och beskrev det som "den mest komplexa och kanske minst effektiva" av de diskuterade lösningarna.

– Det [förslag] som föreskriver utplacering av europeiska soldater i Ukraina förefaller mig vara den mest komplicerade och kanske den minst effektiva, och även här uttryckte jag Italiens tvivel, sade Meloni, enligt Reuters.

Polens premiärminister Donald Tusk sade redan innan mötet att landet inte kommer att skicka polska soldater till ukrainsk mark.

Enighet om europeisk upprustning
Större samstämmighet rådde kring behovet av att stärka Europas försvar. Danmarks statsminister Mette Frederiksen varnade för det ryska hotet.

– Ryssland är nu ett hot mot hela Europa. Vi måste rusta upp för att säkra att Ryssland inte flyttar kriget längre in i Europa, sade hon. Danmark väntas inom kort offentliggöra planer på att öka sina försvarsutgifter kraftigt.

Polens premiärminister Donald Tusk konstaterade att relationen till USA gått in i en ny fas och att Europa måste ta större ansvar för sitt försvar.

– Det är ingen vits med att bli irriterad över att vår allierade USA säger "spendera mer, bli starkare, bli motståndskraftigare", sade Tusk.

Natos generalsekreterare Mark Rutte deltog också i mötet och sammanfattade det med att Europa är "redo och villigt".

"Europa är redo och villigt att kliva fram. Att ta ledningen i att ge säkerhetsgarantier till Ukraina. Detaljerna återstår att besluta om men åtagandet är tydligt", twittrade Rutte.

Nya vägar för försvarsfinansiering
Frågan om hur upprustningen ska finansieras har länge varit känslig inom EU. Tyskland, Sverige och Nederländerna har traditionellt motsatt sig gemensamma EU-lån. Nu tyder mycket på att denna position kan vara på väg att luckras upp.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock signalerade under helgen en betydande förändring i landets motstånd.

– På liknande vis som under euro- och coronakriserna kommer det nu ett finansieringspaket för säkerhet i Europa, sade Baerbock, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

Frankrikes Europaminister Benjamin Haddad gick ännu längre i en intervju med Bloomberg.

– Inför detta nödläge är det dags att fatta historiska beslut. Frågan om euroobligationer är en av de mekanismer vi borde diskutera, sade Haddad.

Sveriges regering har markerat tydligt motstånd mot att EU-länderna tar nya gemensamma lån men meddelade på tisdagen att den var redo att ompröva det.

Kostnaderna för den planerade upprustningen är omfattande. Enligt Bloomberg Economics beräkningar kommer Europas största länder behöva spendera ytterligare 3,1 biljoner dollar på försvaret under de kommande tio åren. Natos planerare uppskattar att alliansens medlemsländer behöver öka sina försvarsutgifter till 3,7 procent av BNP. I dagsläget når endast 23 av 32 Nato-länder upp till dagens mål om 2 procent.

Zelenskyj varnar för svag överenskommelse
I ett telefonsamtal med Macron efter mötet varnade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för riskerna med en svag överenskommelse med Ryssland.

"Säkerhetsgarantier måste vara robusta och pålitliga. "Alla andra beslut utan sådana garantier – som ett bräckligt eldupphör – skulle bara tjäna som ytterligare en villfarelse från Rysslands sida och som ett förspel till ett nytt ryskt krig mot Ukraina eller andra europeiska nationer", twittrade Zelenskyj, uppger Reuters.

Danmarks statsminister Frederiksen varnade för riskerna med en förhastad vapenvila.

– Vi riskerar att en vapenvila inte bringar fred och i verkligheten försätter andra europeiska länder och Ukraina i en ännu farligare situation, eftersom Ryssland kanske använder en vapenvila – om den sker på fel villkor – till att mobilisera, starta om och attackera ett nytt land, sade Frederiksen, enligt danska TV2.