Enigt Sverige stödjer EU:s nya försvarsplan

Statsminister Ulf Kristersson betonade allvaret i den rådande situationen när han redogjorde för regeringens linje inför toppmötet i riksdagens EU-nämnd på tisdagen.

– Vi lever i allvarstider och i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Rysslands krig mot Ukraina har precis gått in i sitt fjärde år, sade Kristersson.

Mötet i Bryssel sker mot bakgrund av en dramatisk händelseutveckling där USA:s stöd till Ukraina nu är osäkert, samtidigt som Ryssland intensifierar sina ansträngningar.

Statsministern redogjorde för EU-kommissionens nya försvarsplan som presenterades tidigare på tisdagen och som innehåller fem förslag, bland annat undantag från budgetregler för försvarsinvesteringar, en lånemekanism för medlemsländer och översyn av regler för investeringar i försvarsindustrin.

Statsministern meddelade samtidigt att regeringen håller på att ta fram ytterligare ett svenskt stödpaket till Ukraina.

Bred politisk enighet i Sverige
Samtliga partier i EU-nämnden uttryckte stöd för regeringens linje, vilket statsministern välkomnade.

– I denna polariserade och ganska hårda och svåra värld som vi nu lever i vill jag säga att jag sätter väldigt stort värde på att vi är så väldigt brett enade i Sverige om detta, sade Kristersson.

Socialdemokraternas Matilda Ernkrans betonade vikten av europeisk enighet.

– Vi befinner oss i ett oerhört allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Och det är viktigare än någonsin att Europa samlas. Vi måste visa enhet och beslutsamhet tillsammans.

Sverigedemokraternas Martin Kinnunen uttryckte stöd för regeringens linje men efterlyste garantier för att eventuella lån verkligen går till försvarsändamål.

– Hur säkerställer man att de här pengarna läggs på saker som verkligen stödjer europeisk försvarsförmåga och är till nytta, sade Kinnunen.

Ungerns motstånd oroar men lösningar söks
Trots en bred enighet inom EU i synen på stödet till Ukraina kvarstår utmaningen med Ungerns motstånd. Landet har inför toppmötet meddelat att det kommer blockera slutsatserna om Ukraina. Statsministern uttryckte oro över att Ungern kan komma att blockera inte bara toppmötesslutsatser om Ukraina utan även framtida sanktionsbeslut.

– Jag ser en allvarlig risk för [att nästa sanktionspaket godkänns]. När det gäller finansieringen [av försvarssatsningar] sätter jag stort värde på att vi är eniga så här långt i vad som bör göras och vad som kan göras, sade Kristersson.

Han betonade dock att det finns vägar framåt även om formella EU-beslut skulle blockeras.

– Det är nog så att vi kan inte fatta nya beslut i den formella EU-kretsen om till exempel nya sanktioner. Det kommer prövas på torsdag. Alla andra kommer inte ge upp försöken. Men signaleringen [från Ungern] är ju ganska tydlig, sade statsministern och tillade att EU-länder i en koalition med icke-EU-länder kan göra mycket utanför de formella beslutsmekanismerna.

– Så jag är ganska optimistisk ändå inom ramen för en ganska bekymrad samtidsbild, sade Kristersson.

Viktigare att Ukraina kan gå med i EU
Statsministern betonade även vikten av att påskynda Ukrainas EU-närmande i den rådande situationen.

– De senaste veckornas turbulens har gjort det ännu viktigare att gå framåt i Ukrainas EU-närmande. Min förhoppning, som jag nyligen uttalade tillsammans med de nordisk-baltiska kollegorna, är att så många förhandlingskapitel som möjligt kan öppnas under 2025, sade Kristersson med hänvisning den process där kandidatländer måste anpassa sin lagstiftning till EU:s för att kunna gå med i unionen.

– Vi säger ju alltid en meritbaserad process. Och när meriterna är stora så ska också processen gå snabbt.

Frysta ryska tillgångar
Flera ledamöter lyfte frågan om att använda frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina, något statsministern bekräftade att regeringen driver på för.

– Vi menar också att det nu är dags att gå från ord till handling och på allvar använda de frysta ryska tillgångarna till stöd för Ukraina. Det rör på sig i några medlemsstater som tidigare har varit försiktiga, sade Kristersson och syftade på medierapporter om att Frankrike och Tyskland överväger att backa från sitt tidigare motstånd mot detta.

Han tillade dock att motståndet fortfarande är stort från vissa medlemsstater, särskilt euroländer, och att Europeiska centralbanken, ECB, är en nyckelfaktor.

– Så länge Europeiska centralbanken är strikta motståndare så kommer ett antal euroländer förbli strikta motståndare också, förklarade han.

Det informella EU-toppmötet inleds på torsdag och kan fortsätta in på fredagen.