von der Leyen: Europa måste förbereda sig för krig

EU måste rusta upp sitt försvar och vara berett på konflikt. Det var budskapet när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talade vid danska försvarets officershögskola i Köpenhamn på tisdagen.

– Om Europa vill undvika krig måste Europa förbereda sig för krig, sade von der Leyen.

Enligt kommissionsordföranden står EU inför ett grundläggande vägval när den globala ordningen omformas under de kommande åren. Hon pekade särskilt ut Ryssland som ett växande hot.

– Ryssland befinner sig på en oåterkallelig väg mot att skapa en krigsekonomi. De har kraftigt utökat sin militärindustriella produktionskapacitet. 40 procent av den federala budgeten går till försvar. Det är 9 procent av BNP, sade von der Leyen.

Omfattande försvarsplan till 2030
För att möta de växande hoten kommer EU-kommissionen att i morgon onsdag att presentera en färdplan kallad "Beredskap 2030" med målet att Europa ska ha en stark försvarsförmåga inom fem år.

– Beredskap 2030 innebär att ha rustat upp och utvecklat förmågor för trovärdig avskräckning. Beredskap 2030 innebär att ha en försvarsindustriell bas som är en strategisk fördel, sade von der Leyen.

Planen fokuserar på fyra huvudprioriteringar. Den första och övergripande prioriteringen är en kraftig ökning av försvarsutgifterna inom EU. Medlemsländernas försvarsutgifter har ökat med mer än 31 procent sedan 2021, men det är enligt von der Leyen inte tillräckligt.

För att stödja ökade investeringar har kommissionen sedan tidigare lagt fram en plan som ska frigöra upp till 800 miljarder euro till europeiskt försvar.

– Detta kommer att hjälpa oss att köpa bättre, köpa snabbare och köpa mer europeiskt. Och det kommer att underlätta gemensam upphandling, sade Ursula von der Leyen.

Gemensam kapacitet och Ukrainastöd
Den andra prioriteringen handlar om att öka EU:s gemensamma försvarskapacitet. von der Leyen betonade att investeringarna måste samordnas för att täppa till brister i prioriterade områden.

– Det börjar med grundläggande saker som infrastruktur och militär rörlighet. Till 2030 behöver vi ett fungerande EU-omfattande nätverk […] som underlättar snabba transporter av trupper och militär utrustning, sade hon.

Samtidigt behöver Europa lära av krigföringen i Ukraina och investera i ny teknologi som drönare, cybersystem och militär artificiell intelligens.

Den tredje prioriteringen fokuserar på ökat stöd till Ukraina, genom vad Ursula von der Leyen kallar "stålpiggsvinsstrategin".

– Vi måste göra Ukraina starkt nog att vara omöjligt att svälja för potentiella inkräktare. Så vi behöver investera i Ukrainas styrka, sade hon.

EU har hittills stöttat Ukraina med omkring 50 miljarder euro i militärt stöd och utbildat mer än 73 000 ukrainska soldater. Men enligt von der Leyen finns mycket mer att göra, bland annat  att sätta upp en särskild arbetsgrupp för samordning av EU:s och medlemsländernas militära stöd till Ukraina.

Stärkt europeisk försvarsindustri
Den fjärde prioriteringen i planen är att stärka Europas försvarsindustriella bas. I dag går majoriteten av Europas försvarsinvesteringar till länder utanför EU.

– Med andra ord: bra jobb utanför Europa. Forskning, utveckling och innovation utanför Europa. Detta är inte hållbart. Vi måste köpa mer europeiskt.

För att uppnå detta planerar EU att införa en europeisk mekanism för försäljning av militär utrustning och att förenkla regler för försvarsindustrin. von der Leyen betonade också vikten av samarbete med Nato, USA och andra partner för att möta de globala säkerhetsutmaningarna.

– Vi arbetar för att bryta ny mark för säkerhet med Storbritannien och andra partner inom Europa, i vårt grannskap eller inom G7. Från Kanada till Norge, sade hon.