Gästkrönika: Kravet som kan hota näringsfriheten
8 april 2025 | Charlotta SteinwallPå EU-nivå framhålls det krav på att begränsa entreprenadkedjors längd. Att införa sådana begränsningar skulle inte bara slå hårt mot småföretagare, utan också strida mot principen om näringsfrihet som är grundläggande i EU. I stället för att införa restriktioner som hämmar företagens möjligheter att växa och specialisera sig, borde fokus ligga på att skapa en miljö som möjliggör tillväxt och innovation. Det skriver gästkrönikören Charlotta Steinwall, Industriarbetsgivarna.
Inom Europaparlamentet arbetas det för närvarande med att fram en rapport om att begränsa entreprenadkedjors längd. Påtryckningar görs även för att inkludera sådana begränsningar inom ramen för ett reviderat upphandlingsdirektiv.
Industriarbetsgivarna företräder bland annat företag inom den svetsmekaniska industrin. Dessa företag är mestadels småföretag, men det finns även ett antal större aktörer. Företagen har en hög specialiseringsgrad och arbetar generellt sett bara inom vissa segment och moment.
Dessa företag anlitas inte sällan som underentreprenörer inom byggindustrin där de anlitas för allt från mindre svetsarbeten till omfattande installationer av stålstommar och andra stålkonstruktioner.
Näringsfriheten enligt artikel 16 i EU:s rättighetsstadga är en grundläggande rättighet. Rättigheterna i stadgan får bara begränsas om det föreskrivs i lag, är förenliga med fri- och rättigheternas väsentliga innehåll och är proportionerliga.
En begränsning av entreprenörskedjans längd skulle för många företag i princip innebära näringsförbud, alltså göra det omöjligt för dem att verka. Detta skulle knappast kunna anses vara en proportionerlig åtgärd i förhållande till det påstådda behovet av att begränsa entreprenörskedjors längd.
Att införa sådana begränsningar skulle inte bara slå hårt mot småföretagare, utan också strida mot principen om näringsfrihet som är grundläggande för den europeiska marknaden. I stället för att införa restriktioner som hämmar företagens möjligheter att växa och specialisera sig, borde fokus ligga på att stävja oegentligheter och kriminalitet.
Ur ett konkurrenskraftsperspektiv kan begränsningar av entreprenörskedjors längd ha långtgående negativa effekter för den europeiska marknaden. Små och medelstora företag, som utgör ryggraden i vår ekonomi, riskerar att förlora sin möjlighet att konkurrera på lika villkor. Genom att tvinga dessa företag att begränsa sina affärsrelationer begränsar vi deras tillväxtpotential och innovation. Det är just dessa företag som ofta driver fram nya idéer och teknologier, och som med rätt förutsättningar kan bli morgondagens marknadsledare.
Att säkerställa att alla företag, oavsett storlek, har möjlighet att konkurrera på lika villkor är avgörande för den långsiktiga hållbarheten i vår ekonomi. I stället för att införa restriktioner som hämmar konkurrenskraften, borde vi fokusera på att skapa en miljö som möjliggör tillväxt och innovation.
Genom att främja en konkurrenskraftig marknad där företag kan växa och specialisera sig utan onödiga hinder, bidrar vi till att stärka Europas ekonomiska position globalt. Näringsfrihet och konkurrenskraft går hand i hand. Det är vår skyldighet att skydda dessa principer för att säkerställa en blomstrande framtid för alla europeiska företag.
Låt oss stå upp för näringsfriheten och konkurrenskraften och se till att Europas företag får fortsätta att blomstra och bidra till vår gemensamma ekonomiska tillväxt.
Charlotta Steinwall
Gästkrönikör
Ansvarig internationella arbetsgivarfrågor
Industriarbetsgivarna