Svenska EU-parlamentariker larmar: Östersjön dör framför våra ögon

– Östersjön dör framför våra ögon. Vi har sett bilderna av svältande sälar, torsk lika tunna som slipsar. Sillbestånden på randen till kollaps. Fiskare har vittnat för oss om att fångsterna minskar. Traditioner som gått i arv i generationer. De kommer att försvinna om vi inte ändrar oss, sade Sofie Eriksson (S) under veckans debatt i EU-parlamentet.

Hennes oro delas av Jessica Polfjärd (M) som beskrev Östersjön som ett av världens mest förorenade hav där både fiskbestånden och fiskenäringen hotas.

– På bara några år har småskaliga fiskare tvingats lägga ner sina verksamheter, av den enkla anledningen att det inte längre finns någon fisk i havet. Det här får stora konsekvenser för kustnära samhällen, det marina ekosystemet och den biologiska mångfalden, sade Polfjärd.

Hon betonade att en samlad insats genom havspakten är helt avgörande för Östersjöns överlevnad och att pakten måste prioritera just Östersjön.

– Vi behöver ett helhetsgrepp för att återuppbygga fiskbestånden, förbättra vattenmiljön och säkra möjligheten till fiske för kommande generationer. För dagens insatser är morgondagens fångst, sade Polfjärd.

Från ord till handling
Centerpartiets Emma Wiesner var tydlig med att diskussioner inte längre räcker för att rädda Östersjön.

– Att de här frågorna diskuteras i dag är både välkommet och viktigt. Men låt oss vara ärliga: Vad våra hav behöver är inte fler diskussioner och samtal. Vi behöver agera, sade Wiesner.

Hon betonade att Östersjöns miljöförstöring fortsätter, marina ekosystem förstörs och fiskbestånden är nära att kollapsa helt.

– Vi behöver en stark havspakt som prioriterar miljön och en hållbar blå ekonomi, snarare än utsläppen och det storskaliga industrifisket, sade Wiesner.

Wiesner uttryckte också en försiktig optimism om att utvecklingen kan vändas, men att det kräver konkreta åtgärder.

– Vi kan se att våra ekosystem kan återhämta sig och vi kan värna om det småskaliga fisket. Och vi kan stoppa föroreningarna som släpps ut i våra hav. Allt det här kan vi göra, men då krävs det att vi agerar nu, sade Wiesner.

Havspakten – sista chansen
Miljöpartiets Isabella Lövin varnade för att EU:s kommande havspakt, se faktaruta, kan vara den sista chansen att rädda haven.

– Havspakten är vår chans – kanske vår sista chans – att rädda haven. EU har haft många strategier på plats i många, många decennier, men ändå blir havets tillstånd bara värre. Vi borde ha haft en god miljöstatus för fem år sedan, så vi måste göra något annorlunda, sade Lövin.

Hon beskrev hur medborgarna själva ser konsekvenserna av misslyckad politik.

– De ser hundratals ton död fisk flyta i Grekland, giftiga algblomningar i Östersjön, plastskräp längs Nordsjöns stränder, tomma nät för våra småskaliga fiskare, enorma industritrålare som tömmer våra hav inte för konsumtion, utan för att göra fiskmjöl till djur, kollapsen av torsk och svältande sälar. Våra medborgare tittar på oss och de kräver åtgärder nu, sade Lövin.

Hon underströk behovet av bindande regler för styrning som säkerställer sammanhållning i politiken och verkligt genomförande av befintlig lagstiftning.

– Jag är övertygad om att vi aldrig kan uppnå våra mål för ett friskt och blomstrande hav utan ett rättsligt bindande ramverk för styrning som säkerställer sammanhållning i politiken och verkligt genomförande av de mål som fastställs i befintlig lagstiftning, sade Lövin.

Socialdemokraternas Sofie Eriksson avslutade med en uppmaning.

– Just nu fortsätter överfisket trots vetenskapliga varningar, och ekosystemet kollapsar. Så EU måste agera nu. Fiskekvoterna i Östersjön måste minskas. Hotade bestånd måste skyddas så att havet ges en ärlig chans att återhämta sig, sade Eriksson.

Hon vädjade till sina kollegor i parlamentet att stå med de svenska parlamentarikerna i kampen för havet.

– Snälla, kollegor i detta hus, hör vår vädjan och stå med oss i denna kamp för vårt hav. För ingen kan fiska i ett dött hav. Och vårt håller på att dra sina sista andetag, sade Eriksson.

Demokratin under hot globalt
I en separat debatt om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och en parlamentsrapport i ämnet lyfte svenska parlamentariker fram oroande trender om demokratins tillbakagång.

Socialdemokraternas Evin Incir pekade på en global demokratisk tillbakagång som kräver omedelbar uppmärksamhet.

– Under de senaste 25 åren har vi sett en trend mot länder blir mindre demokratiska, till den punkt där sju av tio personer globalt nu lever i odemokratiska länder. Det är en global kris vi talar om, sade Incir.

Hon varnade för att det ofta börjar med hatpropaganda och angrepp på yttrandefriheten, något som hon menar syns över hela världen, inklusive i Sverige.

– Dessa odemokratiska krafter bär olika masker, men deras ideologiska rötter är desamma, sade Incir.

Hon riktade också kritik mot de som kompromissar med odemokratiska krafter.

– Vad som är ännu mer oroande är de som kompromissar med dessa krafter, normaliserar dem och blir beroende av dem. Odemokratiska krafter ska inte tolereras. Vi måste bygga en brandvägg mot dem, sade Incir.

Grundläggande rättigheter måste försvaras
Centerpartiets Abir Al-Sahlani beskrev en värld i kaos där mänskliga rättigheter attackeras från flera håll.

– Världen är i kaos. I hjärtat av allt detta finns attackerna på mänskliga rättigheter: krig, sexuellt våld, brott mot mänskligheten, klimatkris, katastrofer orsakade av människan, sade Al-Sahlani.

Hon pekade på hur internationella institutioner som Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Internationella domstolen (ICJ) hotas och undermineras.

– Det talas mycket om försvar nu, men om vi inte ens kan försvara våra grundläggande mänskliga rättigheter, vad ska våra arméer då försvara? sade Al-Sahlani.

Hon föreslog konkreta åtgärder för att stärka grundläggande rättigheter inom EU.

– Kampen tillbaka måste börja nu, och så här: skriv in rätten till abort i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna; skapa en samtyckesbaserad definition av våldtäkt; förbjud diskriminering i hela EU; frånta antidemokrater som Viktor Orbán makten, sade Al-Sahlani.

Migration som hybridvapen
Kristdemokraternas Alice Teodorescu Måwe fokuserade på hur diktaturer använder migration som ett vapen i hybridkrigsföring.

– Att människor används som ammunition i diktaturers hybridkrigsföring är definitionen av anti-humanism. Se bara hur Putin lurat, lockat och pressat migranter mot EU:s gränser, sade Teodorescu Måwe.

Hon argumenterade för att öppna gränser inte är lösningen på dessa attacker.

– Lösningen på dessa cyniska attacker är inte att öppna gränserna. Europa kan inte fortsätta ta emot ekonomiska migranter i den utsträckning vi har gjort, sade Teodorescu Måwe.

Hon välkomnade att årets parlamentsrapport klargör att EU måste ta ansvar för att sprida information för att förhindra att personer utan asylskäl reser mot Europa.

– I EU ska vi hjälpa de mest behövande – inte de mest lyckligt lottade eller de hitlurade. Men själva processen bör framöver skötas utanför EU för att minimera incitamenten för olagliga och livsfarliga resor i smugglarnas och hybridkrigarnas regi, sade Teodorescu Måwe.