Georgiens president Salome Zurabisjvili anklagar det styrande partiet Georgiska drömmen för att använda skrämseltaktik inför parlamentsvalet den 26 oktober och att landet styrs av "en rysk regering". Hon menar att valet är ett val mellan en europeisk framtid och ett ryskt förflutet.

– Detta är allt annat än ett normalt val, sade presidenten till Financial Times.

Zurabisjvili hävdar att Georgisks drömmen, som leds av oligarken Bidzina Ivanisjvili, pressar statsanställda att rösta på dem och hotar journalister.

Oppositionen ser valet som avgörande för landets framtid. Georgien fick EU-kandidatstatus förra året, men processen har frysts efter att regeringen drivit igenom fler kontroversiella lagar.

EU har gjort framsteg i kampen mot antisemitism, visar en ny rapport som går igenom hur EU:s strategi mot antisemitism från 2021 genomförts i medlemsländerna. 23 av 27 EU-länder har enligt rapporten tagit fram nationella planer för att motverka antisemitism. De fyra som inte gjort det är Belgien, Lettland, Malta och Polen. 25 länder har antagit en gemensam definition av antisemitism. EU har också ökat anslaget till projekt som bekämpar antisemitism. Men efter attackerna mot Israel i oktober 2023 har judehatet ökat kraftigt i Europa. Nästan alla judar (96 procent) har upplevt antisemitism, både på nätet och utanför.

EU:s nya direktiv om lönetransparens ska bli svensk lag. I remissvaren på utredningen klagar näringslivet på ökat krångel. Facken är positiva men har invändningar, rapporterar Arbetsvärlden.

En EU-uppgörelse om det omdiskuterade förslaget mot barnövergrepp på nätet fortsätter att dröja. Än finns ingen majoritet bland medlemsländerna, skriver TT/GP. I Sverige har regeringen sagt ja till det kompromissförslag som tagits fram av Ungern. Oenigheten är dock fortsatt stor i många medlemsländer, inte minst Tyskland. Även om det finns ett starkt stöd för att agera mot övergreppsmaterial anser kritikerna att förslaget innebär en alltför långtgående övervakning av chattar och e-postmeddelanden.

En ny rapport, finansierad av EU och Europeiska kvinnolobbyn, efterlyser krafttag mot näthat riktat mot kvinnor. Rapporten lägger fram flera rekommendationer till EU-institutionerna för att bekämpa problemet. En central punkt är att skapa gemensamma definitioner av näthat i hela EU. Rapporten föreslår också att EU tar fram riktlinjer för bättre datainsamling om problemet. Förbättrad lagstiftning är en annan viktig åtgärd, särskilt när det gäller det nya direktivet mot våld mot kvinnor. Rapporten rekommenderar även att befintliga EU-lagar uppdateras för att tydligare ta upp könsaspekten av näthat.