Strid om ryska miljarder när EU-toppmötet samlas kring Ukraina

På torsdagsmorgonen samlades EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för höstens ordinarie toppmöte. På agendan står finansieringen av Ukraina med hjälp av frysta ryska tillgångar, europeiskt försvar samt en debatt om klimatmål och konkurrenskraft.

Inför mötet möttes ledarna av dystra besked från Ukraina där Ryssland åter intensifierat sina angrepp. Europeiska rådets ordförande António Costa konstaterade att Rysslands diktator Vladimir Putin inte visar någon vilja att förhandla.

– Ryssland ökar anfallen mot civila, mot civila anläggningar. Det betyder att vi måste fortsätta stödja Ukrainas kamp för en rättvis och varaktig fred, sade Costa när han anlände till toppmötet tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Enighet om sanktionspaket
Innan mötet hade EU-länderna enats om ett nittonde sanktionspaket mot Ryssland. Paketet riktar sig mot den så kallade skuggflottan, banker och energisektorn inklusive gasbolaget Gazprom.

– Nittonde sanktionspaketet är avgörande för oss, sade Zelenskyj och tillade att beslutet är särskilt viktigt eftersom det kommer samtidigt som USA i går meddelade nya sanktioner mot Rysslands energisektor, inklusive oljeföretagen Lukoil och Rosneft.

Flera ledare lyfte fram betydelsen av att EU och USA nu samordnar sina sanktioner.

– Det är positivt att vi i dag får nästa sanktionspaket på plats och att amerikanerna samtidigt kommer med sanktioner på oljeområdet, sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson beskrev de amerikanska sanktionerna som "väldigt viktiga och väldigt efterlängtade".

– Det har varit lite fram och tillbaka med amerikanska sanktioner kan man väl säga. Nu togs just ett steg i går som vi gärna ser förverkligas, sade Kristersson.

Litauens president Gitanas Nausėda lovordade de amerikanska åtgärderna och menade att de kommer träffa den ryska krigsmaskinen direkt.

– Vi har sett att Rysslands ekonomi inte är i gott skick. Om denna påverkan blir synlig tror jag att de kommer förstå att det leder till en kollaps av den ryska ekonomin, sade Nausėda.

Belgien kräver garantier för ryska tillgångar
Den mest omdiskuterade frågan på toppmötet är alltjämt hur EU ska använda de frysta ryska centralbankstillgångarna för att finansiera Ukraina. EU-kommissionen har föreslagit ett så kallat reparationslån på upp till 140 miljarder euro där de frysta tillgångarna skulle användas som säkerhet.

Hittills har EU endast använt räntevinsterna från de frysta medlen, vilket genererar några miljarder euro per år. Men nu vill flera länder gå längre och använda själva kapitalet.

Belgien, där merparten av de ryska tillgångarna förvaltas av finansinstitutet Euroclear, har dock ställt en rad krav innan landet kan gå med på planen. Premiärminister Bart De Wever krävde på torsdagsmorgonen att få se den juridiska grunden för beslutet.

– Jag letar efter den juridiska grunden för detta beslut. Detta är inte en detalj. Inte ens under andra världskriget rörde man frysta tillgångar, så detta är ett mycket viktigt steg om vi vill ta det, sade De Wever.

Han har tre villkor: att alla EU-länder delar på riskerna, att det finns garantier för återbetalning om något går fel, och att alla länder som har frysta ryska tillgångar agerar tillsammans.

– Om inte, kommer jag göra allt i min makt, politiskt och juridiskt, på europeisk och nationell nivå, för att stoppa detta beslut, sade De Wever.

Flera andra ledare försökte lugna Belgien. Ulf Kristersson sade att han tar de belgiska farhågorna på allvar men att kommissionen arbetat med att hantera riskerna.

– Det finns alltid risker med allting. Det finns väldigt stora risker med att inte göra någonting också naturligtvis, sade Kristersson.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sade att han delat De Wevers oro men att den belgiske premiärministern är intresserad av en gemensam lösning.

– Jag utgår därför från att vi i dag tar ett steg framåt, sade Merz.

Zelenskyj vädjar om mer stöd
Ukrainas president deltog på toppmötet för att driva på för mer stöd. Han betonade att Ukraina är berett på vapenvila och förhandlingar men att mer press behövs på Ryssland.

– Vi behöver mer press på Ryssland för en vapenvila. Press betyder sanktionspaket, långräckviddigt artilleri, luftförsvar och naturligtvis ekonomiskt stöd om vilket vi ska tala här i dag. Det viktigaste är att vi gör det tillsammans, sade Zelenskyj.

Han tillfrågades också om sitt långa möte med president Trump. Zelenskyj sade att de diskuterade långräckviddig ammunition och att han hoppas på ett beslut, men att det är känsligt att ge detaljer.

– Det är som med sanktionerna tidigare. Det var otroligt, men nu ser vi beslut om energisanktioner som är mycket viktiga. Därför tror jag att vi kommer ha samma beslut om långräckviddig ammunition i framtiden, sade han.

På frågan om territoriella eftergifter var tydlig.

– Inga territoriella eftergifter, sade Zelenskyj kort.

Försvar på agendan
EU-ledarna ska också diskutera europeiska försvarsfrågor. Flera ledare betonade vikten av snabba beslut. Litauens president Nausėda framhöll att hans land nästa år kommer spendera 5,38 procent av BNP på försvar.

– Ryssland är och kommer vara ett permanent hot mot EU och europeiska länder, sade han.

Danmarks Mette Frederiksen manade på för mindre prat och mer agerande.

– Vi har inte behov av fler planer och fler processer. Vi har behov av det vi gör i Danmark, nämligen köp, köp, köp, sade hon.

Strid om klimat och konkurrenskraft väntas
En annan diskussion under mötet väntas handla om hur EU ska nå sina klimatmål utan att skada industrins konkurrenskraft. EU-ledarna ska diskutera förslaget om att minska utsläppen med 90 procent till 2040 jämfört med 1990.

Flera länder, däribland Österrike och Luxemburg, vill att EU ska hålla fast vid målen men också ge större flexibilitet i genomförandet.

Österrikes förbundskansler Christian Stocker varnade för att ställa klimat mot konkurrenskraft.

– Det vore fel väg att spela ut dessa teman mot varandra. Konkurrenskraften är förutsättningen för att vi ska nå klimatmålen, sade Stocker.

Luxemburgs premiärminister Luc Frieden betonade att ekonomin måste fungera för att klimatmålen ska kunna nås.

– Vi måste ta klimatskyddet på stort allvar. Därför är vi för ambitiösa mål. Men vi måste också vara pragmatiska och flexibla, sade Frieden.

Tysklands Friedrich Merz var särskilt kritisk mot Europaparlamentet som i går röstade nej till ett förenklingspaket från kommissionen.

– Den gårdagens beslut från Europaparlamentet är oacceptabelt. Det var ett ödesdigert felbeslut och det måste korrigeras. Vi behöver verkligen snabba beslut i EU nu för att återställa den europeiska industrins konkurrenskraft, sade Merz.

Toppmötet, som inleddes på torsdagsförmiddagen, väntas pågå långt in på natten.