EU-ledare: Enighet tvingade Trump att backa

När EU:s stats- och regeringschefer möttes i Bryssel på torsdagskvällen rådde en ovanlig samstämmighet. Även om den akuta krisen kring USA:s krav på att få äga Grönland hade avblåsts dygnet innan mötet, var budskapet tydligt: det som hänt har lämnat bestående spår i det transatlantiska samarbetet.

– Vi anser att relationer mellan partner och allierade bör hanteras på ett hjärtligt och respektfullt sätt, sade Europeiska rådets ordförande António Costa vid presskonferensen efter mötet.

Costa betonade att EU och USA är långvariga partner och allierade med gemensamma intressen, inte minst i Arktis. Men han framhöll också att endast Danmark och Grönland kan fatta beslut om sin egen framtid, och att EU står fast vid principerna om internationell rätt, territoriell integritet och nationell suveränitet.

Enad front fick Trump att svänga
Flera av EU-ledarna ansåg att det var unionens samlade agerande som fick USA:s president att backa från sina hot. På onsdagskvällen meddelade Trump att han och Natos generalsekreterare Mark Rutte hade nått en överenskommelse om säkerhet i Arktis och att han därmed drog tillbaka både sina tullhot och sitt militära hot mot Grönland.

– Vi var framgångsrika genom att vara bestämda men icke-eskalerande, och framför allt mycket enade, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter mötet.

von der Leyen pekade på att EU hade följt fyra principer: beslutsamhet, dialog, beredskap och enighet. Unionen hade visat tydlig solidaritet med Danmark och de sex medlemsländer, däribland Sverige, som hotades med amerikanska strafftullar, samtidigt som man var väl förberedda med handelsmotåtgärder om det skulle behövas.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson sade inför mötet att han var övertygad om att det tydliga och resoluta agerandet från Europa påverkade Trump.

– Vi låter oss inte utpressas, sade Kristersson, som underströk att lärdomen är tydlig: man måste stå upp för det man själv tycker är rätt och riktigt även om det skapar en obekväm situation.

Förtroendet skadat
Trots lättnaden över att krisen avtog var flera ledare tydliga med att det som hänt har skadat förtroendet för USA. Finlands statsminister Petteri Orpo konstaterade enligt finländska Yle att de fem senaste dagarna har lämnat spår.

– Givetvis har dessa fem dagar lämnat ett avtryck. Hur djupt kan vi först bedöma i efterhand, sade Orpo.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sade inför mötet att han var tacksam över att Trump hade tagit avstånd från sina ursprungliga Grönlandsplaner, men ville inte kommentera händelserna ytterligare.

– Utfallet har varit gott, sade Merz, som dock varnade för att EU måste fortsätta stärka sin motståndskraft när det gäller både försvarsförmåga och konkurrenskraft.

Frankrikes president Emmanuel Macron var mer rättfram i sitt sätt att uttrycka sig inför mötet.

– När Europa reagerar enat och använder de verktyg som står till förfogande när vi hotas, kan vi göra oss respekterade. Det är en mycket bra sak, sade Macron.

Tvivel kring handelsbazookan
Under den fyra dagar långa krisen, från lördag till onsdag, hade EU förberett motåtgärder, inklusive unionens så kallade antitvångsinstrument – populärt kallat "handelsbazookan" – som skulle kunna användas för att bland annat begränsa investeringar från hotande nationer. Men när Trump backade försvann också kraven på att aktivera instrumentet.

I stället uppmanades EU-parlamentet att återuppta ratificeringen av sommarens handelsuppgörelse mellan EU och USA, som parlamentet hade pausat så sent som på onsdagen i protest mot Trumps hot.

– En uppgörelse är en uppgörelse. Det är vad vi vill se från USA. Det är vad vi kommer att leverera från vår sida, sade von der Leyen.

Skepsis mot fredsråd
Vid mötet diskuterades också USA:s förslag om ett så kallat fredsråd för Gaza, Board of Peace. Rådet skall ledas av Donald Trump med personlig vetorätt. Flera europeiska länder, däribland Norge, Slovenien och Sverige, har avböjt inbjudningar att delta.

Costa sade efter mötet att EU har allvarliga tvivel om flera delar av rådets stadga, bland annat när det gäller dess omfattning, styrning och förenlighet med FN:s stadga.

– Vi är redo att samarbeta med USA om genomförandet av en omfattande fredsplan för Gaza med ett fredsråd som fungerar som en övergångsadministration i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution, sade Costa.

Mer fokus på Arktis
Von der Leyen betonade att EU måste fortsätta arbeta för ett mer oberoende Europa. Hon pekade på att unionen kollektivt har underinvesterat i Arktis och arktisk säkerhet, och att det nu är hög tid att intensifiera insatserna.

Kommissionen kommer snart att lägga fram ett omfattande investeringspaket för Grönland, enligt von der Leyen. Hon nämnde också att EU bör använda sina ökade försvarsutgifter på arktisanpassad utrustning, som en europeisk isbrytare.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen betonade inför mötet att hon ser fram emot att diskutera säkerhetssamarbete med USA, men att det måste ske med respekt.

– Vi har arbetat mycket nära med USA i många år, men vi måste samarbeta respektfullt utan att hota varandra, sade Frederiksen.

Den 12 februari träffas EU-ledarna igen vid ett informellt möte i närheten av Maastricht för att diskutera konkurrenskraft och den inre marknaden.