EU till krismöte efter nya Trumptullshot

USA:s president Donald Trump meddelade på lördagskvällen att han inför ytterligare tullar på tio procent mot åtta europeiska länder – Sverige, Danmark, Finland, Norge, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Tullarna ska träda i kraft den 1 februari och höjas till 25 procent den 1 juni, om inte USA får köpa Grönland.

"Vi låter oss inte utpressas. Bara Danmark och Grönland bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland", skrev statsminister Ulf Kristersson (M) på X efter beskedet.

Soldater utlöste vrede
Bakgrunden till tullhotet är att de åtta länderna skickat militär personal till Grönland för den dansk-ledda militärövningen "Arctic Endurance". Övningen genomförs för att stärka säkerheten i Arktis, men Trump ser soldaterna som ett hot mot hans planer på att ta kontroll över den danska ön.

"De spelar ett farligt spel", skrev Trump på Truth Social.

I ett gemensamt uttalande svarade de åtta länderna att övningen inte utgör något hot mot någon.

"Tullhot underminerar de transatlantiska relationerna och riskerar en farlig nedåtgående spiral", skrev de.

Tekniskt möjligt men krångligt
Det är tekniskt möjligt för USA att införa tullar mot enskilda EU-medlemsländer, men att det skulle vara "oerhört byråkratiskt och procedurmässigt komplext", enligt en talesperson för EU-kommissionen, se  faktarutan nedan.

Extrainsatt EU-toppmöte
Europeiska rådets ordförande António Costa sammankallade under söndagen ett extrainsatt toppmöte med unionens stats- och regeringschefer. Mötet äger enligt Ulf Kristersson rum på torsdag i Bryssel.

– Det är fundamentala värden som står på spel och då utesluter vi ingenting utan vi kommer träffas nu på torsdag i Europeiska rådet och diskutera sakerna grundligt, sade Kristersson i SVT Agenda.

Rådsordförande Costa konstaterade att medlemsländerna är eniga i bedömningen att tullar skulle undergräva de transatlantiska relationerna och är oförenliga med handelsöverenskommelsen mellan EU och USA.

– [Vi är] beredda att försvara oss mot alla former av tvång, sade Costa i ett uttalande.

Handelsbazookan laddas
EU överväger nu två huvudsakliga motåtgärder. Den ena är att återaktivera ett paket med tullar på amerikanska varor till ett värde av 93 miljarder euro, motsvarande nära 1 000 miljarder kronor, vilket Financial Times rapporterar om. Paketet, som inkluderar varor som bilar, flygplan, whisky och jordbruksprodukter, förbereddes redan förra sommaren men lades på is när EU och USA slöt sitt handelsavtal. Tullarna kan automatiskt träda i kraft den 6 februari om EU beslutar att inte förlänga uppehållet.

Den andra och kraftfullare åtgärden är det så kallade antitvångsinstrumentet, även kallat "handelsbazookan" (se faktaruta nedan). Instrumentet, som infördes 2023 men aldrig använts, ger EU möjlighet att begränsa amerikanska företags tillgång till den europeiska marknaden, blockera offentliga upphandlingar och införa restriktioner på immateriella rättigheter.

Frankrikes president Emmanuel Macron uppges enligt källor till Financial Times arbeta för att aktivera instrumentet.

– Inga hot eller intimidering kommer att påverka oss, vare sig i Ukraina, Grönland eller någon annanstans i världen, sade Macron, enligt nyhetsbyrån AP.

Den svenska EU-parlamentarikern Karin Karlsbro, vice ordförande i parlamentets handelsutskott, stöder användningen av handelsbazookan om trycket från USA fortsätter.

– Jag ser inga förutsättningar längre för Europaparlamentet att ge grönt ljus för att gå vidare med tulluppgörelsen när vi fattar beslut på onsdag. Istället måste EU förbereda sig på att svara på president Trumps tullangrepp, inklusive de som riktar sig mot Sverige, sade Karlsbro enligt TT.

Hon betonade att EU inte kan utesluta vare sig vedergällningstullar eller användning av handelsbazookan om pressen och tvånget fortsätter.

Handelsuppgörelse hotas
EU-parlamentet ska inom kort ta ställning till det handelsavtal som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Donald Trump slöt i juli förra året. Avtalet innebär att USA bibehåller tullar på 15 procent på import från EU, medan unionen skulle ta bort sina tullar på amerikanska varor.

Men efter Trumps senaste hot meddelade Manfred Weber, ordförande för Europeiska folkpartiet (EPP), den största partigruppen i parlamentet, att avtalet inte kan godkännas i nuläget.

– Nolltullarna på amerikanska produkter måste sättas på paus, skrev Weber på X.

Även socialdemokratiska S&D, liberala RE och de gröna stöder en frysning av avtalet.

Bred europeisk front mot tullhot
Även Storbritannien, som inte är medlem i EU men också drabbas av tullhotet, reagerade kraftfullt. Premiärminister Keir Starmer kallade tullarna "fullständigt fel" och sade att han skulle ta upp frågan direkt med Vita huset.

Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt beskrev Trumps agerande som ett "kristallklart brott" mot handelsuppgörelsen mellan EU och USA.

– Det är klart att det måste till motåtgärder från europeisk och brittisk sida, sade Bildt till SVT.

Finlands president Alexander Stubb, som är känd för att ha en god personlig relation med Trump, var tydlig i sin kritik.

– Mellan allierade löses frågor bäst genom diskussion, inte genom påtryckningar. Tullar skulle undergräva den transatlantiska relationen och riskera en farlig nedåtgående spiral, sade Stubb, enligt AP.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen uttryckte förvåning över Trumps beslut, särskilt med tanke på att han haft "konstruktiva samtal" med den amerikanske vicepresidenten JD Vance bara några dagar tidigare.

– Presidentens uttalande kommer som en överraskning. Syftet med den ökade militära närvaron i Grönland är att stärka säkerheten i Arktis, sade Rasmussen.

Nederländernas utrikesminister David van Weel var än mer direkt i sina formuleringar och kallade Trumps agerande för "utpressning".

– Det är utpressning det han håller på med, och det är inte nödvändigt. Det hjälper inte alliansen och det hjälper inte heller Grönland, sade van Weel, rapporterar Reuters.

Irlands premiärminister Micheál Martin varnade för allvarliga globala konsekvenser om tullarna verkligen införs.

– Var helt säker på att Europa naturligtvis kommer att vidta motåtgärder om dessa tullar införs, och det kommer att leda till en mycket allvarlig situation globalt, sade Martin.

Meloni: "Ett misstag"
En särskilt uppmärksammad reaktion kom från Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som betraktas som en av Trumps närmaste allierade i Europa. Meloni gick ut och kallade Trumps tullbeslut för "ett misstag".

– Enligt mig är det ett misstag, sade Meloni, enligt La Repubblica.

Hon avslöjade att hon hade talat med Trump under söndagsmorgonen och förklarat sin syn på situationen. Meloni försökte samtidigt ge Trump en diplomatisk utväg genom att antyda att situationen kan ha uppstått på grund av en missuppfattning.

– Detta kan ha varit ett problem med förståelse och kommunikation, vilket är varför jag fortsätter att insistera på Natos roll som det forum där vi bör försöka organisera avskräckande instrument, sade Meloni.

Hon menade att de europeiska länderna som skickat soldater till Grönland kan ha blivit missförstådda av Washington och att deras avsikt inte var att agera mot USA utan snarare att ge säkerhet mot "andra aktörer" – en uppenbar anspelning på Ryssland och Kina.

– Det är mycket viktigt i detta skede att tala med varandra och undvika en upptrappning, sade Meloni.

Tysk industri: "Absurda krav"
Tyskt näringsliv reagerade med ilska på Trumps utspel. Bertram Kawlath, ordförande för den tyska ingenjörsföreningen VDMA, varnade för att ge efter för vad han kallade "absurda krav".

– Om EU ger efter här kommer det bara att uppmuntra USA:s president att ställa nästa absurda krav och hota med ytterligare tullar, sade Kawlath, uppger Reuters.

Han pekade på att de politiska målen kopplas till ekonomiska sanktioner på ett oacceptabelt sätt. Både VDMA och den tyska industri- och handelskammaren DIHK uppmanade EU att överväga att använda antitvångsinstrumentet.

För tysk industri kommer tullarna ovanpå en redan besvärlig situation. Tyska bilföretag som Volkswagen har uppskattat kostnaden för de nuvarande amerikanska tullarna till upp till fem miljarder euro bara under 2025. Tyskland exporterade varor till USA för 135 miljarder euro under januari till november 2025, en nedgång med nio procent jämfört med året innan.

Osäker framtid
Trump deltar i Världsekonomiskt forum i Davos på onsdag där han väntas möta flera europeiska ledare, däribland Ursula von der Leyen. Natochefen Mark Rutte, som också ska träffa Trump i Davos, samtalade med den amerikanske presidenten på söndagen om säkerhetsläget i Grönland och Arktis.

– Vi kommer fortsätta arbeta med detta, och jag ser fram emot att träffa honom i Davos, sade Rutte.

von der Leyen och Costa betonade i ett gemensamt uttalande att territoriell integritet och suveränitet är grundläggande principer i internationell rätt.

– EU står i fullständig solidaritet med Danmark och Grönlands folk, sade de.