EU och Indien i historisk överenskommelse – "alla avtals moder"

EU och Indien satte på tisdag punkt för förhandlingarna av ett av världens största frihandelsavtal någonsin. 18 år efter att förhandlingarna inleddes, inklusive förhandlingsuppehåll, har parterna kommit överens om ett avtal som knyter samman en marknad med närmare två miljarder människor och en fjärdedel av världens BNP.

Vid det 16:e toppmötet mellan EU och Indien i New Delhi presenterade Europeiska rådets ordförande António Costa och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen två överenskommelser: ett frihandelsavtal och en övergripande strategisk agenda fram till 2030. Samtidigt undertecknades ett säkerhets- och försvarspartnerskap – det första i sitt slag mellan EU och Indien.

– Vi skapar en marknad med två miljarder människor. Detta är en berättelse om två jättar – världens andra och fjärde största ekonomier. Två jättar som väljer partnerskap i en verklig vinn–vinn-situation, sade von der Leyen.

Tullarna på bilar och maskiner minskar kraftigt
Frihandelsavtalet innebär att tullarna på 96,6 procent av värdet på EU:s export till Indien gradvis kommer att minska eller helt tas bort. Totalt beräknas EU:s exportörer spara omkring fyra miljarder euro om året i tullar när avtalet är fullt genomfört.

De största vinsterna väntas inom bilindustrin. I dag beläggs europeiska bilar med en tull på 110 procent vid import till Indien. Enligt avtalet ska tullen sjunka till 10 procent för förbränningsbilar, inom ramen för en kvot på 250 000 fordon per år som ska fasas in under en tioårsperiod. För elbilar blir processen något långsammare –med en kvot på 90 000 fordon som börjar träda i kraft efter fem år och tullen sänks till 10 procent efter 14 år. I dag exporterar EU-länderna ungefär 3 000 bilar till Indien per år på grund av de höga tullarna.

Även andra industrisektorer får kraftigt sänkta tullar. Maskin- och elindustrin, där tullarna i dag kan uppgå till 44 procent, ska på sikt ha nolltull. Detsamma gäller kemikalier (nuvarande tull upp till 22 procent) och läkemedel (11 procent).

Jordbruksprodukter får betydande lättnader
Inom jordbrukssektorn öppnas den indiska marknaden för europeiska produkter som tidigare haft mycket höga tullar. Tullarna på vin ska sjunka från 150 procent till mellan 20 och 30 procent och för sprit från 150 till 40 procent. Olivolja får nolltull efter fem år, medan bearbetade livsmedelsprodukter som bröd, konfektyr och pasta helt befrias från tullar.

– Med detta avtal får EU en oöverträffad marknadstillgång för jordbruksprodukter jämfört med andra avtal som Indien nyligen har förhandlat med olika länder. Dessutom har EU lyckats hålla sina känsliga sektorer utanför, vilket var en utmaning, med tanke på Indiens offensiva intressen, sade en hög EU-tjänsteman.

Känsliga europeiska jordbruksprodukter som nötkött, socker, etanol, ris, höns och mjölkpulver är helt undantagna från avtalet. På samma sätt är mjölkprodukter från indisk sida helt exkluderade.

Stål blev en knäckfråga
Förhandlingarna om stål blev komplicerade, inte minst eftersom EU i slutet av förra året lade fram ett förslag om att nästan halvera importen av stål till unionen. Indien, som är en stor exportör av stål, fick en tullbefriad kvot på 1,6 miljoner ton – samtidigt som landet avstår från sina rättigheter till vedergällning inom WTO mot EU:s nya stålåtgärder.

– Vi lyckades slå två flugor i en smäll, så att säga. Vi löste både kvantiteterna för frihandelsavtalet där Indien får tillgång till en kvot, men vi säkrade också att Indien gav upp sina vedergällningsrättigheter enligt WTO, sade en hög EU-tjänsteman.

Servicehandel och investeringar
Avtalet öppnar också den indiska marknaden för europeiska tjänsteföretag, särskilt inom finansiella tjänster, sjöfart och telekommunikation. Indien har gjort de mest långtgående åtagandena inom finansiella tjänster som landet någonsin har gjort i ett handelsavtal.

EU:s investeringar i Indien uppgick till 140,1 miljarder euro 2023, vilket gör EU till den största utländska investeraren i landet. Omkring 6 000 europeiska företag är verksamma i Indien.

"En omöjlig uppgift"
Att förhandlingarna nu slutligen kunde avslutas kom som en överraskning för många, inte minst för de inblandade förhandlarna själva. Förhandlingarna inleddes först 2007, men lades på is 2013 efter 12 förhandlingsrundor. När samtalen återupptogs 2022 var det med helt nya förhandlingstexter.

Genombrotten kom efter att kommissionens ordförande von der Leyen förra året tog med hela kommissionsledningen – första gången någonsin utanför Europa – på ett besök i Indien.

– När den nya kommissionen tillträdde och hela kommissionen reste till New Delhi i februari förra året, beslutade de till min fasa vid den tidpunkten att förhandlingarna skulle avslutas före årets slut. Jag trodde det var omöjligt, sade en hög EU-tjänsteman.

EU nöjde sig med mindre
Men framgången kom till priset av kompromisser. EU fick inte igenom alla sina krav och fick i vissa fall nöja sig med betydligt mindre än vad man hoppats på.

– Ibland har EU fått nöja sig med mindre än vad man hoppades uppnå. Och så har vi kommit överens om vissa blygsamma resultat på vissa områden. Men vi har varit noga med att göra det på ett ömsesidigt sätt, sade en hög EU-tjänsteman.

Till skillnad från många av EU:s nyare handelsavtal innehåller Indien-avtalet inga kapitel om offentlig upphandling, energi och råvaror, eller om liberalisering av investeringar i tillverkningssektorn. Även kapitlet om hållbar utveckling fick ett annat utförande än i andra EU-avtal – det saknar tvistlösningsmekanismer och fokuserar istället på samarbete.

– När det gäller ett land som Indien, som skiljer sig mycket från EU på detta område, kommer samarbete i framtiden att göra en positiv skillnad under kommande månader och år, förklarade en hög EU-tjänsteman.

EU-exporten kan fördubblas
Handeln mellan EU och Indien har vuxit kraftigt de senaste åren. 2023 uppgick den bilaterala handeln med varor till 114 miljarder euro, vilket gör EU till Indiens största handelspartner. Handeln med tjänster uppgick till 59,7 miljarder euro 2023.

Enligt kommissionens prognoser förväntas EU:s varuexport till Indien fördubblas till 2032 när avtalet är fullt genomfört. Den svenska arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, vars vd Jan-Olof Jacke deltog i den europeiska delegationen till Indien, välkomnade avtalet.

– Det är en viktig milstolpe att vi har kommit hit och det är en viktig signal vi skickar till omvärlden, sade Jacke till TT.

Strategisk agenda med fem pelare
Samtidigt med frihandelsavtalet antogs en omfattande strategisk agenda. Agendan täcker fem huvudområden: välstånd och hållbarhet, teknik och innovation, säkerhet och försvar, anslutningar och globala frågor samt möjliggörare som kompetens, rörlighet och kontakter mellan människor.

Inom teknikområdet planerar EU och Indien att skapa innovationsnav och ett partnerskap för nystartade företag. Parterna överväger också att Indien ska anslutas till EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon Europe, som har en budget på 100 miljarder euro.

– Jag kan inte vänta på att våra bästa talanger ska börja arbeta för att främja hälsa, ren energi och framtidstekniker, för att bara nämna några, sade von der Leyen.

Parallellt med avtalen aviserar EU att man avser tillskjuta 500 miljoner euro i stöd över de kommande två åren för att hjälpa Indien att minska sina växthusgasutsläpp och påskynda en hållbar industriell omvandling. Stödet ska bland annat bidra till att bygga upp infrastruktur för förnybar energi och grön teknik. Satsningen är en del av EU:s Global Gateway-strategi och kompletterar den handelspolitiska agendan med konkret klimatsamarbete.

På säkerhetsområdet undertecknades ett säkerhets- och försvarspartnerskap – det första övergripande ramverket av sitt slag mellan EU och Indien. Partnerskapet omfattar samarbete om maritim säkerhet, försvarsindustri och -teknik, cyber- och hybridhot, rymd och terrorbekämpning. Parterna inledde också förhandlingar om ett avtal om säkerhetsskydd av information, vilket skulle underlätta utbyte av klassificerade uppgifter.

António Costa, ordförande för Europeiska rådet som har rötter i den indiska delstaten Goa, betonade partnerskapets betydelse.

– Jag är mycket stolt över mina rötter i Goa, som min fars familj kom från. Kopplingen mellan Europa och Indien är något personligt för mig, sade Costa i ett anförande efter toppmötet.

Koldioxidtullar annan knäckfråga
En av de mest kontroversiella frågorna under förhandlingarna var EU:s koldioxidtull, CBAM, som träder i kraft i år. Indien motsatte sig kraftigt systemet och ville ursprungligen ha rätt att vidta motåtgärder.

Lösningen blev en teknisk dialog om genomförandet av CBAM, där EU åtog sig att inte behandla någon annan handelspartner bättre än Indien. Detta ligger i linje med EU:s lagstiftning som inte tillåter diskriminering mellan länder.

– Vi har landat en lösning som förutser ett fullständigt genomförande av EU:s lagstiftning, inklusive CBAM. Men vi kommer att inleda en dialog med Indien för att hjälpa dem och följa med dem i deras genomförandearbete, förklarade en hög EU-tjänsteman.

Rörlighet för arbetskraft
Parallellt med frihandelsavtalet sluts ett omfattande ramverk för samarbete kring rörlighet. EU kommer att inrätta ett pilotkontor i Indien som ska fungera som en samlad kontaktpunkt för att underlätta rörligheten för arbetskraft, med start inom IT-sektorn.

Ramverket ska underlätta rörligheten för högt kvalificerad arbetskraft, studenter, forskare och säsongsarbetare inom bristyrken, samtidigt som samarbetet för att motverka irreguljär migration stärks.

Nästa steg tar minst ett år
Innan avtalet kan träda i kraft återstår flera steg. Texterna ska genomgå juridisk granskning och översättas till alla EU:s officiella språk. Därefter måste både ministerrådet och Europaparlamentet godkänna avtalet. Även Indiens regering måste ge sitt godkännande.

Indiens handelsminister Piyush Goyal har sagt att han vill att den juridiska granskningen ska vara klar inom 45 dagar, men EU-tjänstemän bedömer att hela processen realistiskt kommer att ta drygt ett år.

Geopolitisk dimension
Att avtalet sluts nu har en tydlig geopolitisk dimension. Både EU och Indien står inför handelspolitiska utmaningar från USA under president Donald Trump som har hotat med nya tullar mot både Europa och Indien. För EU innebär avtalet en möjlighet att diversifiera sina handelsrelationer och minska beroendet av Kina, medan Indien kan balansera sina relationer mellan västmakterna och sina traditionella band med Ryssland.

Costa framhöll i sitt anförande att toppmötet sänder en tydlig signal till omvärlden.

– Vid en tidpunkt då den globala ordningen genomgår en grundläggande omformning står Europeiska unionen och Indien tillsammans som strategiska och tillförlitliga partner, sade han.

Men utmaningar återstår. Europaparlamentet har i tidigare resolutioner uttryckt oro över människorättssituationen i Indien och landets nära band med Ryssland. EU:s förhoppning är nu att det fördjupade ekonomiska och strategiska partnerskapet ska skapa utrymme för dialog även i dessa svåra frågor.