Merz i München: Regelbaserade världsordningen finns inte längre

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz öppnade årets säkerhetskonferens i München. Hans budskap var entydigt.

– [Den internationella] ordningen, så ofullkomlig den så än var under sina bästa tider, den finns så inte längre, sade Merz i sitt tal.

Den regelbaserade världsordning som präglat västvärlden sedan andra världskriget har ersatts av öppen stormaktspolitik, där Rysslands brutala krig mot Ukraina är det mest uppenbara uttrycket.

Men det var inte bara Ryssland får europeiska ledare att slå larm. USA:s president Donald Trumps återkomst till Vita huset har i grunden förändrat den transatlantiska relationen. Efter ett år av tullkrig, närmanden till Ryssland och militära hot har förtroendet mellan de traditionella allierade skadats djupt.

En av de mest konkreta skadorna på förtroendet var USA:s president Donald Trumps hot om att ta kontroll över Grönland. I en paneldiskussion på lördagen bekräftade Danmarks statsminister Mette Frederiksen att krisen inte är över.

– Tyvärr inte. Jag tror att önskan från USA:s president är exakt densamma. Han är mycket seriös i denna fråga, sade Frederiksen när hon tillfrågades om krisen passerat.

Hon underströk också de existentiella konsekvenserna för Nato om ett medlemsland skulle anfalla ett annat.

– Om ett Nato-land attackerar ett annat Nato-land, då slutar Nato att existera. Det är game over, sade hon.

Historisk tysk förändring
Tyskland väntas fördubbla sina försvarsutgifter till 2029 jämfört med 2021, och investera flera hundra miljarder euro i försvaret under kommande år.

Men det kanske mest anmärkningsvärda var förbundskanslerns besked om att Tyskland inlett samtal med Frankrike om europeisk nukleär avskräckning.

– Jag har med den franske presidenten Emmanuel Macron inlett första samtalen om europeisk nukleär avskräckning, sade Merz i sitt tal, och tillade att detta ska tänkas strikt inbäddat i kärnvapendelningen inom Nato.

Tyskland har sedan andra världskriget förlitat sig på USA:s kärnvapenparaply. Men Tyskland är inte ensamt i samtalen. Flera europeiska länder, däribland Sverige, har enligt Macron inlett diskussioner om hur kontinenten ska hantera kärnvapenfrågan i en värld där USA:s säkerhetsgarantier inte längre kan tas för givna.

I en utfrågning bekräftade Frankrikes president att han hade "en mycket specifik diskussion" med Sverige om dessa frågor, vid sidan av samtalen med Tyskland och Storbritannien.

Natos generalsekreterare Mark Rutte bekräftade att han ser en fundamental förändring på gång. Efter försvarsministrarnas möte i Bryssel dagen innan konferensen sade han att han kände "en förändring i tankesättet i rummet".

– Europa tar verkligen ett större ansvar. Europa tar en större ledarroll inom Nato, sade Rutte i paneldiskussionen.

von der Leyen vill väcka liv i försvarsklausul
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppmanade i sitt tal EU att göra artikel 42.7 i EU-fördraget – den så kallade ömsesidiga försvarsklausulen – till ett verkligt försvarsinstrument.

– Jag tror att tiden har kommit att ge liv åt Europas ömsesidiga försvarsklausul, sade von der Leyen på konferensen. Ömsesidigt försvar är inte frivilligt för EU, det är en skyldighet inom vårt eget fördrag.

Artikeln, som bara aktiverats en gång tidigare efter terrorattackerna i Paris 2015, stadgar att om ett medlemsland utsätts för väpnat angrepp ska övriga medlemmar bistå "med alla till buds stående medel".

von der Leyens förslag handlar inte om att aktivera klausulen nu, utan om att förbereda EU för att kunna agera snabbt om en allvarlig säkerhetskris uppstår. Hon pekade på befintliga samarbeten som de villigas koalition som exempel på att europeiska länder redan kan samarbeta militärt utanför Natos ramar.

Financial Times skriver att von der Leyen i praktiken positionerar EU som ett alternativ till Nato som säkerhetsgarant för medlemsländerna, om den transatlantiska alliansen skulle svikta.

von der Leyen betonade samtidigt att Europa måste bli oberoende "i varje dimension som påverkar vår säkerhet och välstånd" – inom försvar, energi, ekonomi, råvaror och digital teknik.

– Ett oberoende Europa är ett starkt Europa. Och ett starkt Europa gör den transatlantiska alliansen starkare, sade von der Leyen.

Frankrikes president Emmanuel Macron gick i samma riktning i sitt tal på fredagen. Han betonade att Europa måste bli en geopolitisk makt, inte bara en ekonomisk union.

– Europa måste lära sig att bli en geopolitisk makt. Det låg inte i vårt DNA. Vi såg oss själva som en politisk konstruktion för att ge fred. Vi levererade. En inre marknad för att ge tillväxt och välstånd. Vi levererade. Nu måste vi reformera den i denna nya ordning, sade Macron.

Rubios charmeoffensiv möter skepticism
USA:s utrikesminister Marco Rubio försökte på lördagen reparera skadorna från det föregående årets säkerhetskonferens, då vicepresidenten JD Vance hårt kritiserat Europa för att kväva yttrandefriheten och svika västerländska värderingar.

Rubios ton var betydligt mjukare. Han talade om det "obrytbara bandet" mellan USA och Europa och den gemensamma historien.

– I en tid av rubriker som förebådar slutet på den transatlantiska eran, låt det vara känt och klart för alla att detta varken är vårt mål eller vår önskan, för även om vårt hem ligger på västra halvklotet kommer vi alltid att vara ett barn av Europa, sade Rubio i sitt tal.

Men trots de värmande orden förblev budskapet oförändrat: Europa måste ta större ansvar för sitt eget försvar. Rubio upprepade Trumpadministrationens tidigare kritik av europeisk invandringspolitik och klimatåtgärder som han kallade eftergifter åt "en klimatkult".

Reaktionerna på Rubios tal var blandade. Konferensordföranden Wolfgang Ischinger talade om "en suck av lättnad" i salen, men bakom kulisserna var många skeptiska.

– Rubio är det bästa vi kan hoppas på från administrationen, men han var fortfarande ganska tydlig med att den transatlantiska relationen, även om den inte är bruten, är betydligt annorlunda än vad vi är vana vid, sade en högt uppsatt europeisk minister till Financial Times.

EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas avvisade på söndagen USA:s kritik att Europa står inför "civilisatorisk utplåning", ett påstående från den amerikanska nationella säkerhetsstrategin.

– Tvärtemot vad vissa säger står inte det woke, dekadenta Europa inför civilisatorisk utplåning. Faktum är att folk fortfarande vill gå med i vår klubb, och inte bara andra européer, sade Kallas i sitt tal.

Ukrainas desperata läge
Mitt i diskussionerna om Europas framtida försvarspolitik påminde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj konferensen om den pågående katastrofen i hans land.

– På bara en månad, nu i januari, var vi tvungna att försvara oss mot 6 000 attackdrönare, 150 ryska robotar av olika typer och fler än 5 000 glidbomber. Det är så här varje månad, sade Zelenskyj.

Ukrainas energisystem har drabbats särskilt hårt. Inte ett enda kraftverk i landet har undgått skador från ryska attacker. I en paneldiskussion beskrev Ukrainas vice premiärminister Taras Katjka situationen.

– Livet i Ukraina, särskilt i Kiev, är att du inte har något val. Om du vill ha varmt te måste du vakna klockan tre på natten eftersom du har elektricitet och du kan ha ditt te och du försöker behålla det genom dagen, sade han.

Trots det desperata läget betonade Zelenskyj att det ukrainska folkets kampvilja är intakt. Ingen i landet är redo att ge upp, men vapnen och luftförsvaret som krävs för att vinna saknas fortfarande.

Motstridiga budskap om Rysslands styrka
Men flera ledare vid konferensen varnade för att inte överskatta Rysslands militära framgångar. I en paneldiskussion presenterade Finlands president Alexander Stubb och Polens utrikesminister Radosław Sikorski en annan bild än den som ofta målas upp.

Stubb pekade på att Ryssland misslyckats med alla sina strategiska mål. Ukraina har inte blivit ryskt utan rör sig mot EU-medlemskap. Nato har inte försvagats utan utvidgats med Finland och Sverige. Och europeiska försvarsbudgetar har inte sjunkit utan skjutit i höjden. Militärt har framgångarna varit mycket blygsamma, menade Stubb. De senaste två åren har Ryssland avancerat med endast 1 procent av ukrainskt territorium.

Sikorski instämde i bedömningen att de ryska framstegen är minimala.

– Ryska framsteg är små. Och historien lär oss att bombning av civilbefolkningen inte fungerar. Luftwaffe bröt inte Londons moral. Royal Air Force bröt inte tyskarnas vilja att strida. Tvärtom blir de starkare, sade Sikorski.

Han pekade också på att sprickorna börjar synas i den ryska ekonomin, och menade att frågan är när Putin kommer att få slut på resurser för att fortsätta kriget. Reserverna är slut, tillväxten är noll, inflationen tvåsiffrig och räntorna 16 procent, tillade Stubb.

Priset för dessa marginella framsteg är enormt. Bara i december och januari förlorade Ryssland 65 000 soldater, enligt Stubb. Som jämförelse dog 18 000 sovjetiska soldater under hela det tio år långa kriget i Afghanistan.

– [Putin] vill inte avsluta detta krig, inte för att han tror att han kan avancera, för det gör han inte. Han vill inte avsluta detta krig för att de politiska och sociala kostnaderna av att få hem soldaterna är för höga, sade Stubb i paneldiskussionen.

Olika nationella svar
Även om tonen från europeiska ledare var entydig om behovet av ökad försvarsberedskap, fanns det skillnader i hur länderna närmar sig den nya verkligheten.

Storbritannien premiärminister Keir Starmer betonade i sitt tal på lördagen att det inte finns "någon brittisk säkerhet utan Europa, och ingen europeisk säkerhet utan Storbritannien". Han förespråkade djupare band mellan Storbritannien och EU inom försvar, industri, teknik och ekonomi.

– Vi är inte det Storbritannien från brexitåren längre. Eftersom vi vet att i en farlig värld skulle vi inte ta kontroll genom att vända oss inåt. Vi skulle kapitulera, sade Starmer.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson framhöll i ett uttalande före konferensen att "det transatlantiska förhållandet har förändrats" och att Europa måste göra "en strategisk och mental förändring" för att kunna göra mer på egen hand. Sverige har enligt honom tredubblat sina försvarsutgifter under de senaste fem åren.

"En oundviklig framtid"
Det som förenade nästan alla talare var insikten att Europa står vid ett vägskäl. Antingen tar kontinenten sitt öde i egna händer, eller så riskerar den att hamna i beroendeställning till stormakter som inte nödvändigtvis delar dess intressen.

Elbridge Colby, USA:s biträdande försvarsminister för politik och en av arkitekterna bakom Trumpadministrationens försvarsstrategi, bekräftade i en intervju med tankesmedjan European Council on Foreign Relations att förändringen är definitiv. Han beskrev den nya politiken som "Nato 3.0" – en återgång till det ursprungliga Nato där européerna bär huvudansvaret för kontinentens konventionella försvar.

– Det vi ser nu är en övergång från vad jag kallar Nato 2.0, som var efterkrigsordningen där USA bar en oproportionerligt stor del av bördan, sade Colby.

Han betonade att USA fortfarande kommer att stå bakom sina åtaganden, inklusive den nukleära avskräckningen, men att européerna måste ta ett mycket större ansvar.

Tyska försvarsministern Boris Pistorius varnade samtidigt i sitt tal på lördagen för att USA inte kan agera ensamt i en värld av konkurrerande stormakter.

– Även USA kan inte agera helt ensamt i dagens värld av framväxande stormakter. De behöver allierade, sade Pistorius, enligt nyhetsbyrån DPA.

Merz sammanfattade stämningen i sitt tal när han sade att Europa inte är utlämnat åt omständigheterna, men att kontinenten måste agera.

– Vi är inte utlämnade till denna värld. Vi kan forma den. Jag har ingen tvekan: vi kommer att i denna värld bevara våra intressen och våra värderingar, åtminstone om vi bestämt, gemensamt och med självförtroende satsar på vår egen styrka, sade den tyske kanslern.

Om Europa lyckas genomföra den militära och industriella mobilisering som diskuterades i München återstår att se. Men tydligt är att kontinenten har vaknat till en ny verklighet där den inte längre kan förlita sig på amerikanskt beskydd som en självklarhet.