Debatt: Bryt diktaturers grepp om EU:s ekonomi

EU:s beroende av importerade kritiska råvaror kan lätt vändas som ett geopolitiskt vapen mot oss. Vi måste därför stärka EU:s säkerhetspolitiska motståndskraft. Skapa en marknad för återvunnet material, öppna fler gruvor, teckna fler handelsavtal och värna utsläppshandelssystemet, skriver Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd (M).

När Hormuzsundet hotas påverkas ungefär en femtedel av världens energiflöden. När det gäller kritiska råmaterial är Europas beroende ännu mer samlat till några få länder. Om leveranserna av olja eller kritiska råmaterial stryps stannar produktionen, och därmed våra ekonomier. Vi kommer alltid vara beroende av omvärlden för handel och samarbete, men vi kan göra mer för vår egen säkerhet och vårt klimat.

EU har de senaste åren tagit flera viktiga initiativ för att vända utvecklingen, men mer behöver göras. Under lång tid har fokus legat på att minska energiberoendet av rysk olja och gas. Nu behövs samma fokus på betydligt fler fronter.

Idag producerar EU endast några få procent av de råvaror vi själva förbrukar. När det gäller tunga sällsynta jordartsmetaller är beroendet av Kina i det närmaste totalt, trots att dessa råmaterial faktiskt återfinns i Europa. Att öppna fler gruvor på europeisk mark är avgörande både för vår säkerhet och för klimatomställningen. Svenska vänsterpartier driver gärna på för en grön omställning, men gör samtidigt ingenting för att förenkla utvinningen av de råmaterial som omställningen faktiskt kräver. 

Efterfrågan på råmaterial fortsätter att öka snabbt, driven av elektrifiering, klimatomställning och växande försvarssatsningar. Samtidigt har omvärldsläget blivit alltmer osäkert. Konflikter, handelsspänningar och exportrestriktioner är inte längre ett undantagstillstånd: de är ett nytt normalläge.

Stigande oljepriser skapar ytterligare osäkerhet och understryker vikten av att inte rubba de prissignaler som styr investeringar och utsläppsminskningar. Därför är det avgörande att värna EU:s utsläppshandelssystem. Kortsiktiga justeringar för kortsiktiga vinster riskerar att undergräva de långsiktiga incitament som driver den gröna omställningen framåt. Ett minskat oljeberoende är dessutom ett minskat beroende av auktoritära regimer. 

Handelskedjor är komplexa och kan inte förändras över en natt. Det som krävs nu är att den gröna omställningen också blir drivkraften för ökad säkerhetspolitisk motståndskraft. 

Jag ser fyra punkter som är avgörande:

1.  Skapa en fungerande marknad för återvunnet material. Gamla batterier, elektronik och uttjänta fordon är outnyttjad potential: ekonomiskt, miljömässigt och säkerhetspolitiskt. En mer cirkulär ekonomi minskar inte bara klimatavtrycket, den minskar också vårt importberoende.
    
2. Öppna fler gruvor och förkorta tillståndsprocesserna. Det handlar inte om att välja mellan miljö och tillväxt, utan om att möjliggöra båda. Med höga miljökrav kan europeisk gruvdrift bli en konkurrensfördel snarare än en belastning.
    
3. Ingå fler handelsavtal och strategiska partnerskap. Diversifiering är avgörande i en osäker värld. Ett större antal leverantörer minskar sårbarheten och stärker förhandlingspositionen.
    
4. Värna EU:s utsläppshandelssystem. Det är det mest effektiva marknadsbaserade verktyget vi har för att minska utsläpp, driva innovation och öka resurseffektiviteten. Att urholka systemet vore att försvaga både klimatpolitiken och Europas konkurrenskraft på en gång.

Efterfrågan på kritiska råvaror väntas mångdubblas redan till 2030. Samtidigt ökar riskerna: fler konflikter, mer protektionism och en allt större koncentration av produktion till ett fåtal länder. Vi har redan sett hur energiberoende kan förvandlas till ett geopolitiskt vapen. Att göra samma misstag igen vore oansvarigt.

Mer återvinning, mer hållbar utvinning och bredare handel gör Europa starkare – ekonomiskt, klimatmässigt och säkerhetspolitiskt. Ett Europa som förblir beroende riskerar att få sin framtid avgjord av andra. Det har vi inte råd med.

Jessica Polfjärd (M)
Europaparlamentariker