Le Pens dom mildras – fotboja kan ändå stoppa henne

Domen kommer efter en flera år lång rättsprocess om hur EU-parlamentets medel användes för att avlöna partianställda i stället för parlamentariska assistenter mellan 2004 och 2016. Marine Le Pen, från det franska högerextrema partiet Nationell samling, dömdes i tingsrätten i mars 2025 till fem års valförbud med omedelbar verkan – ett beslut som riskerade att sätta stopp för hennes fjärde presidentkandidatur, skrev Europaportalen då.

Domstolens beslut
På tisdagen kom appellationsdomstolens besked. Domare Michèle Agi fastställde att Le Pen är skyldig till förskingring och beskrev gärningarna som allvarliga:

– Med tanke på beloppens storlek, och på att de begicks av folkvalda med ansvar för allmänintresset, sade Agi, enligt Le Parisien.

Domstolen sänkte ändå både fängelsestraff och valförbud jämfört med tingsrättens dom.

Le Pen döms nu till tre års fängelse, varav två år är villkorliga. Det sista året ska hon avtjäna med elektronisk fotboja. De exakta villkoren – när hon får lämna hemmet, och hur helger regleras – fastställs senare av en särskild verkställighetsdomare, rapporterar Reuters. Enligt en anonym källa som Reuters talat med kan Le Pen också ansöka om att få fotbojan borttagen efter några månaders skötsamhet. Böterna på 100 000 euro kvarstår oförändrade.

Valförbudet kortades samtidigt från 5 år till 45 månader, varav 30 är villkorliga – 15 månaders faktiskt förbud. Den perioden räknas från tingsrättsdomen i mars 2025 och har därför redan löpt ut, enligt Reuters. Le Pen är alltså formellt valbar redan i dag. Domstolen dömde också partiet Nationell samling till böter på två miljoner euro, varav en miljon är villkorlig.

Fotbojan avgörande
Att Le Pen formellt kan ställa upp betyder inte att hon kommer att göra det. Hon har tidigare sagt att hon inte tänker driva en presidentkampanj med fotboja, eftersom det skulle göra det omöjligt att kampanja fritt.

– Om jag tillåts vara kandidat men i praktiken hindras från att kampanja fritt, då förstår ni att det inte skulle vara möjligt, sade Le Pen i en intervju förra veckan, enligt AP.

Hon väntas kommentera domen under tisdagskvällen, rapporterar Financial Times.

Bardella står redo
Om Le Pen avstår pekar allt på att hennes efterträdare och skyddsling, Nationell samlings ordförande och EU-parlamentariker Jordan Bardella, tar över som partiets kandidat. Bardella är 30 år och har varit partiets ordförande sedan 2022.

Bardella var inte på plats i rätten när domen föll. Enligt partikällor till Le Parisien var frånvaron medveten – dagen ansågs vara Le Pens och beslutet att hålla honom borta beskrevs som gemensamt fattat av de två.

Redan på söndagen, vid en tillställning i sin valkrets i Pas-de-Calais, sade Le Pen att hon skulle stödja en Bardella-kandidatur om domstolen stoppade henne.

– Om rättvisan hindrar mig från att ställa upp är det med energi, övertygelse och stort förtroende jag varje dag kommer att stödja Jordan Bardellas kandidatur, sade Le Pen, enligt Le Parisien.

Kvällen före domen publicerade Bardella även en hyllning till Le Pen på X.

– Ni kunde räkna med mig i går, ni kan räkna med mig i dag, och ni kan räkna med mig i morgon, skrev Bardella, enligt Reuters.

Bardella ifrågasatte samtidigt beslutets legitimitet i sitt inlägg och underströk att partiet kommer att fortsätta oavsett utfall.

Reaktioner från Strasbourg
Domen föll mitt under EU-parlamentets möte i Strasbourg. Europaparlamentet var den institution som ursprungligen anmälde misstankarna om förskingring, enligt Politico.

Parlamentets advokat Patrick Maisonneuve var nöjd med utfallet:

– Vad som är avgörande för oss, vad vi har sagt i åratal, är att de förskingrade och stal offentliga medel – europeiska skattebetalares pengar. Det har nu bekräftats för andra gången: först av tingsrätten, och i dag av appellationsdomstolen, sade Maisonneuve, enligt Reuters.

Den kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppens ordförande Manfred Weber avstod från att kommentera utfallet direkt:

– I dag är det en dag för domare och domstolar, och därför tänker jag inte kommentera den franska situationen. Det är upp till domstolarna att nu göra sin oberoende bedömning av framtiden, sade Weber.

Den socialdemokratiska S&D-gruppens ordförande Iratxe García pekade i stället på hotet från ytterkanten, oavsett vem som till slut blir kandidat:

– Vad som oroar oss är hotet från den extrema högern mot EU-medborgarnas rättigheter och politik, sade García.

En av ledarna för den nationalkonservativa ECR-gruppen, Patryk Jaki, sade att gruppen inte har någon uppfattning om vem av de två som leder Nationell samling.

– För oss spelar det ingen roll om det blir Jordan Bardella eller Le Pen. Vi vill se verklig förändring i Europa, och kan vi samarbeta med dessa två partner blir vi glada, sade Jaki.

Bakgrunden
Rättegången handlar om hur EU-parlamentets medel mellan 2004 och 2016 användes för att avlöna assistenter som i praktiken arbetade för partiet i Frankrike, i stället för de parlamentariker de formellt var anställda av. Nio EU-parlamentariker dömdes för förskingring i tingsrätten 2025, skrev Europaportalen då.

Endast 12 av de 25 som dömdes i tingsrätten prövades på nytt i appellationsdomstolen, enligt Le Monde. Bland dem finns, förutom Le Pen, bland andra tidigare EU-parlamentarikern Louis Aliot, i dag borgmästare i Perpignan.

Le Pen kan överklaga domen till Cour de Cassation, Frankrikes högsta domstol, som tidigare sagt att den siktar på att avgöra ett eventuellt överklagande innan presidentvalet 2027, enligt AP.

Presidentvalets första omgång hålls den 18 april 2027 och en eventuell andra omgång den 2 maj, enligt Reuters. Fältet är splittrat: yttervänsterpartiet La France Insoumise har redan pekat ut Jean-Luc Mélenchon som sin kandidat, medan flera tidigare premiärministrar under president Emmanuel Macron, som inte kan ställa upp igen efter sina två mandatperioder, tävlar om den politiska mitten.