När EU:s stats- och regeringschefer samlas i Dublin på fredag är det första gången Europeiska rådet ägnar ett möte åt artificiell intelligens. Mötet är informellt. Inga beslut fattas och inga skriftliga slutsatser antas.

Avgående statsminister Ulf Kristersson (M) skulle ha förankrat regeringens linje i EU-nämnden men ställde in med kort varsel. Han deltar i stället i ett nordiskt möte i Köpenhamn med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Regeringen företräddes av Christian Danielsson, statssekreterare vid Statsrådsberedningen med ansvar för EU-frågor. Nämndens ordförande Matilda Ernkrans (S) konstaterade att det har hänt förut, dock oklart när. 2014 var det nära men statsministern ändrade sig och kom. 

Enligt Danielsson är planen dock att Kristersson deltar i Dublin.

Europeiska rådets ordförande António Costa har delat upp diskussionen i två delar. Den första handlar om Europas konkurrenskraft och beroenden, med Arthur Mensch, vd för det franska AI-bolaget Mistral AI, som gäst. Den andra, med nobelpristagaren Geoffrey Hinton, gäller AI:s påverkan på samhället och frågor om säkerhet och förtroende. Costa räknar med att ledarna återkommer till AI-frågan nästa år.

Konkurrens i stället för protektionism
Regeringens utgångspunkt är att de stora AI-framstegen inte bara får ske i USA och Kina.

– Den svenska ambitionen ligger fast. Sverige ska vara ett av världens främsta AI-länder, sade Christian Danielsson.

Enligt honom behöver Europa bli en bättre plats för företag att starta, växa och stanna kvar i. Det kräver en djupare inre marknad, en spar- och investeringsunion där europeiskt sparande kan finansiera europeisk innovation, och fortsatt regelförenkling.

Europa måste också bygga egen AI-kapacitet och minska de ensidiga beroendena av amerikanska och kinesiska företag, enligt Danielsson. Diskussionsunderlaget till ledarna frågar bland annat vilken roll offentlig efterfrågan ska spela för att bygga upp ett europeiskt AI-ekosystem.

– Regeringens linje är att minskade beroenden inte får bli liktydigt med protektionism. Vi ska inte stänga ute företag från andra delar av världen. Tvärtom, konkurrens driver innovation, sade Danielsson.

I stället vill regeringen se fler alternativ och fler aktörer. Användningen av AI ska bygga på att systemen kan samverka och att data kan flyttas mellan dem.

Regleringen beskrev han som en balansgång.

– En reglering som är bra är en konkurrenskraftsfördel. Det skapar långsiktighet om spelreglerna. Det skapar klarhet om vad som gäller. Men en reglering som innebär väldigt långtgående krav på aktörerna kan ju ha precis motsatt effekt, sade han.

Danielsson påminde om att regeringen, och inte minst statsministern, ville att EU:s AI-förordning inte skulle börja tillämpas fullt ut förrän det fanns klarhet kring standarder. Han varnade också för regler som bara de stora techbolagen klarar av och lyfte fram så kallade regulatoriska sandlådor, där företag kan pröva ny teknik i en kontrollerad miljö.

Barn och demokrati
Toppmötets andra del handlar om AI:s risker. Danielsson kallade det mycket allvarligt att AI börjar användas av organiserad brottslighet, i hackerattacker och för att underminera EU:s gemensamma värderingar. Han pekade också på risken för påverkan från främmande makt i val.

– Om en AI-agent utför en olaglig handling måste det vara tydligt vem som är ansvarig, sade han.

Särskilt sårbara grupper, som barn och unga, måste skyddas.

– Det dröjde nog alltför länge innan åtgärder vidtogs för att skydda barn från de negativa effekterna av sociala medier. Och det misstaget får inte upprepas när det kommer till AI, sade Danielsson.

AI kommer enligt regeringen att få vissa jobb att försvinna och andra att växa fram. Danielsson betonade livslångt lärande, god utbildning och nära samarbete med arbetsmarknadens parter.

Datacenter oroar
Ernkrans konstaterade att det fanns stöd i nämnden för regeringens inriktning. Men partierna lade tyngdpunkten på olika ställen.

Moderaterna och Sverigedemokraterna lyfte regelbördan. Erik Ottoson (M) påpekade att EU:s AI-lagstiftning hann bli föråldrad innan den ens börjat tillämpas och att man sedan fått fundera på att backa.

– EU har bidragit till att bli en bromskloss snarare än möjliggörare, sade Martin Kinnunen (SD).

Han saknade också energipolitiken i diskussionen. Så länge energin är betydligt dyrare i Europa än på andra kontinenter får Europa svårt att konkurrera om investeringarna, menade han.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet tog i stället upp datacentren. Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) påpekade att de inte nämns i diskussionsunderlaget till ledarna. Han hänvisade till Norge, där regeringen enligt honom har stoppat möjligheten att reservera fler elanslutningar för datacenter och kallat till sig bolagen för att granska arbetsvillkoren.

– Kostnaderna för det får inte vältra över på hushållen och företagen, inte minst i den ökade elräkningen, sade han.

Rebecka Le Moine (MP) hänvisade till Googles olagliga skogsskövling i Finland. Enligt henne motsvarar ansökningarna i Svenska kraftnäts köer effekten från tio stora kärnkraftsreaktorer.

– Det här är en gemensam strategisk resurs som nu reas ut utan krav på motprestation, sade hon om det svenska elsystemet.

Hon pekade på att bland annat Danmark, Irland och Finland redan har infört begränsningar eller krav, och frågade om regeringen kommer att föra fram behovet av samlade motprestationer och motkrav när datacenter etableras.

Danielsson svarade att elsystemets belastning måste vägas mot Europas behov av beräkningskapacitet. Han hänvisade till en utredning som regeringen har tillsatt och till att Svenska kraftnät ser över frågan. Resultatet ska ligga till grund för det fortsatta arbetet oberoende av vilken regering som då sitter, sade han. Om Sverige själv kommer att lyfta frågan i Dublin sade han inget.

– Jag är rätt säker på att frågan kommer att komma upp i diskussionerna på fredag, sade Danielsson.

Banesa Martinez Roldán (V) frågade hur regeringen vill stärka integritetsskyddet och upphovspersonernas rättigheter när deras verk används för att träna AI-modeller. Danielsson svarade att huvudregeln i dag är att den som har upphovsrätten kan säga nej, och att reglerna nu ses över. Anna Lasses (C) lyfte kulturens värden och spänningen mellan demokratins tempo och teknikens.

– Demokrati tycker om tid. Det gör inte AI, sade hon.

Ukraina på dagordningen
AI blir inte den enda frågan i Dublin. Enligt Danielsson vill Costa avsätta tid för att diskutera Europas roll i samtalen med Ukraina och Ryssland. Sveriges position är densamma som resten av EU:s, sade han.

– Inga samtal om Ukraina kan föras utan Ukraina och inga samtal om Europa kan föras utan Europa, sade Danielsson.

Han sade att det fortfarande inte finns några tecken på att Rysslands ledare Vladimir Putin genuint vill förhandla om fred. Det är inte heller uteslutet att det finansiella stödet till Ukraina kommer upp. Regeringen anser att både stödet till Ukraina och trycket på Ryssland måste öka.

Magnus Berntsson (KD) ville att ledarna åter tar upp frågan om de frysta ryska tillgångarna, och menade att mötets informella form kan göra det lättare.