26 länder bakom säkerhetsgaranti till Ukraina – Sverige ett av dem

Efter ett möte i Paris på torsdagen med den så kallade ”de villigas koalition” bestående av 35 länder presenterade Frankrikes president Emmanuel Macron och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj grunddragen i ett nytt upplägg för ukrainska säkerhetsgarantier. Kärnan är en militär ”återförsäkringsstyrka” som ska kunna verka på marken, till sjöss och i luften för att avskräcka Ryssland från framtida aggressioner.

– Vi har i dag 26 länder som formellt har förbundit sig att skicka soldater till en försvarsstyrka i Ukraina eller närvara på marken, till havs eller i luften, sade Emmanuel Macron under den gemensamma presskonferensen.

Han betonade att styrkan inte är avsedd att strida vid fronten utan ska sättas in efter en vapenvila eller fredsöverenskommelse för att garantera stabilitet. Detaljer om styrkans storlek eller exakta sammansättning hölls hemliga, med hänvisning till strategiska skäl.

Bred svensk uppbackning
Statsminister Ulf Kristersson, som deltog digitalt, bekräftade att Sverige är ett av de 26 länderna. Enligt en rundringning från TT finns det nu en bred enighet i riksdagen om att Sverige kan komma att bidra med trupp till en framtida fredsbevarande insats.

– Vi har inget principiellt emot det, vi utesluter inget, sade Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist.

Även övriga partier ställer sig positiva till att utreda ett svenskt deltagande.

Tyskland och Italien försiktiga
Trots att både Tyskland och Italien ingår i gruppen av 26 länder har de signalerat en mer försiktig hållning, särskilt gällande att skicka trupper. En tysk regeringstalesperson uppgav för Reuters att ett beslut om ett militärt engagemang kommer att fattas först när ramverket är tydligt, inklusive graden av amerikanskt deltagande.

Enligt Financial Times anser Berlin att diskussionen om trupp på marken är ett sidospår från den mer akuta prioriteringen att stärka Ukrainas nuvarande försvarsförmåga, bland annat med luftvärn och utrustning. På samma sätt har Italiens premiärminister Giorgia Meloni uteslutit att skicka soldater till Ukraina, men öppnat för att landet kan bidra med ”övervaknings- och träningsinsatser utanför Ukrainas gränser”.

Väntar på Washington
Trots det europeiska initiativet är allas blickar riktade mot Washington. Under mötet höll ledarna ett telefonsamtal med USA:s president Donald Trump. Macron meddelade att det amerikanska bidraget till garantierna väntas slutföras ”under de kommande dagarna”.

Många europeiska länder ser ett amerikanskt ”säkerhetsnät” som en förutsättning för att våga engagera sig militärt, för att avskräcka Ryssland från att attackera en internationell styrka. Europeiska rådets ordförande António Costa sade att USA har ”åter bekräftat” sin vilja att stödja europeiska garantier.

– Vi är redo för dagen efter, sade António Costa, men tillade att det nu är avgörande att pressa Ryssland till förhandlingsbordet.

Ett första konkret steg
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har länge efterfrågat robusta, juridiskt bindande garantier som ett alternativ till det kritiserade Budapestuppgörelsen från 1994, där Ukraina gav upp sina kärnvapen mot vaga säkerhetslöften.

– Det här är ett första konkret steg, sade Zelenskyj efter torsdagens möte.

För Zelenskyj är dock den egna militära förmågan den viktigaste garantin. Under presskonferensen framhöll han att en stark ukrainsk armé är ”den centrala komponenten för säkerheten”.

Ryssland avfärdar planen
Från Moskva var reaktionen omedelbart avvisande. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade på fredagen att utländska trupper är oacceptabla som garant för Ukrainas säkerhet.

”Kan Ukrainas säkerhetsgarantier säkerställas och tillhandahållas av utländska, särskilt europeiska och amerikanska, militära kontingenter? Definitivt inte, det kan de inte”, sade Peskov, enligt Reuters.

En skarp kontrast till Kremls avvisande kom från Natos generalsekreterare Mark Rutte. I ett uttalande inför torsdagens möte slog han fast att Ryssland inte har något att säga till om i frågan.

– Varför är vi intresserade av vad Ryssland anser om trupp i Ukraina? Det är ett suveränt land. Det är inte upp till dem att bestämma, sade Rutte enligt Reuters och tillade att omvärlden måste sluta göra president Putin ”för mäktig”.

Analytiker pekar på att vägen framåt är komplex. Utan ett trovärdigt avskräckande hot och med Rysslands ovilja att kompromissa finns en risk att förhandlingarna endast blir ett sätt för Moskva att vinna tid, likt Minskavtalen som föregick den fullskaliga invasionen 2022. Nästa steg blir nu att invänta det slutgiltiga beskedet från Washington och att, enligt ledarna, öka den ekonomiska pressen på Ryssland genom utökade sanktioner.