Miljöministrar oeniga – EU-toppmöte får avgöra klimatmål

Inför det extrainsatta klimatmöte som hålls i Bryssel i dag torsdag står det klart att det danska ordförandeskapets förhoppning om en uppgörelse inte skulle infrias. Planen var att enas om EU-kommissionens förslag om en 90-procentig minskning av växthusgasutsläppen till 2040, jämfört med 1990 års nivåer. Men en grupp länder, med hänvisning till industrins konkurrenskraft och de stora ekonomiska konsekvenserna, har krävt att frågan först ska diskuteras av EU-ländernas stats- och regeringschefer vid deras toppmöte i oktober.

Sverige, som tillhör de mer ambitiösa länderna, är starkt kritiskt till uppskovet. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) kallar det en "stor besvikelse" menar att en förlängd process riskerar att urvattna målen.

– Tvekan är en lyx vi inte har råd med, sade Romina Pourmokhtari på väg in till mötet.

– Vi tror inte att en förlängning kommer leda till större framgångar, utan tvärtom urvattna både lagen och vårt [bidrag till FN] i slutändan.

Tunga medlemmar bromsar
Tyskland, trots att man i sak stöder 90-procentsmålet, har anslutit sig till kravet att frågan måste avhandlas på högsta politiska nivå.

– Det är helt rätt och förståeligt att stats- och regeringscheferna först vill böja sig över en så viktig fråga som kommer att massivt påverka Europas strukturpolitik de kommande 15 åren, sade den tyske statssekreteraren Jochen Flasbarth innan mötet.

Även länder som Österrike, Polen och Ungern har uttryckt oro. Polens representant på EU-mötet, statssekreteraren Krzysztof Bolesta, framhöll att landets analyser visar att de kan klara en minskning på max 83 procent och att det kommer med "mycket stora kostnader". Ungern är ännu mer skeptiskt och kallar 90-procentsmålet för "överambitiöst".

– Vi behöver verkliga resultat. Om vi kan visa världen att vi kan genomföra den gröna omställningen och samtidigt bibehålla en stark ekonomi, då kommer det att fungera. Om vi visar motsatsen kommer de inte att följa efter, sade den ungerska statssekreteraren Anikó Raisz.

Ordförandeskapet tvingas backa
För det danska ordförandeskapet är situationen ett bakslag. Danmarks klimatminister Lars Aagaard försökte ändå se positivt på utvecklingen.

– Jag kan se mållinjen, jag kan se en möjlighet att vi kan korsa linjen som grupp. Men vi har inte korsat linjen än, sade Lars Aagaard.

Resultatet av oenigheten blir att EU inte kommer att kunna lämna in sin uppdaterade nationella klimatplan (NDC) för 2035 till FN i tid. Denna deadline är i slutet av september. Istället kommer EU att nöja sig med att lämna in en avsiktsförklaring, ett drag som möter hård kritik.

Kritik mot missad deadline
Miljöorganisationen Greenpeace kallar situationen för "en enorm pinsamhet" och anklagar EU för att abdikera från sin roll som klimatledare.

”Klimatkrisen är här på riktigt (...) men EU är mer bekymrat över att göra kontinenten ’konkurrenskraftig’ än att hålla den beboelig”, sade Thomas Gelin från Greenpeace i ett uttalande.

EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra tonade ner dramatiken och menade att processer av det här slaget sällan är en rak linje.

– Jag är faktiskt övertygad om att vi under de närmaste veckorna kommer att lyckas lösa detta, sade Wopke Hoekstra.

Blicken riktas nu mot stats- och regeringschefernas möte i oktober. Förhoppningen från kommissionen och de ambitiösa länderna är att den diskussionen ska ge tillräcklig vägledning för att miljöministrarna sedan snabbt ska kunna fatta det slutgiltiga beslutet, i god tid före FN:s stora klimattoppmöte COP30 i Brasilien i november.