EU:s 19:e sanktionspaket lanserat – "Rysslands krigsekonomi på bristningsgränsen"

Mot bakgrund av Rysslands upprepade upptrappningar och förakt för internationell rätt, presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på fredagen det nittonde sanktionspaketet mot landet. Förslagen, som nu ska behandlas av medlemsländerna, är utformade för att ytterligare strypa inkomsterna till den ryska krigsekonomin och täppa till kryphål i tidigare sanktioner.

– Gång på gång har president Putin trappat upp. Och som en reaktion ökar Europa sitt tryck, sade von der Leyen i ett uttalande.

Paketet är ett direkt svar på Rysslands fortsatta aggression, inklusive storskaliga drönar- och robotattacker mot Ukraina och kränkningar av EU:s luftrum över Polen och Rumänien.

Fokus på energi och finans
En av de mest betydande nya åtgärderna är ett förbud mot import av rysk flytande naturgas till europeiska marknader – där de främsta mottagarna är Spanien, Belgien och Frankrike. Det är ett steg som syftar till att "stänga av kranen" för de fossila bränsleintäkter som upprätthåller Rysslands krigföring. EU gynnas dessutom av en förväntad global överproduktion av flytande gas under andra halvåret 2026. Värdet på den ryska gasexporten till EU uppskattas till mellan 66 och 92 miljarder kronor per år enligt Bloomberg, en inkomst för Ryssland som enligt förslaget ska upphöra i januari 2027. Ett förbud mot rysk gas tas med kvalificerad majoritet bland medlemsländerna och enkel majoritet i EU-parlamentet. 

Samtidigt skärps trycket på oljesektorn. Pristaket på råolja sänks ytterligare, och 118 nya fartyg i Rysslands "skuggflotta", som används för att kringgå sanktionerna, läggs till på sanktionslistan. De stora energihandelsbolagen Rosneft och Gazpromneft föreslås beläggas med ett totalt transaktionsförbud.

För första gången riktas åtgärder även mot kryptovalutor. Förslaget innehåller ett förbud mot transaktioner i kryptovalutor via plattformar som används för att kringgå finansiella sanktioner. Ytterligare ryska och utländska banker som är kopplade till alternativa ryska betalningssystem läggs också till på listan.

Stryper teknikflödet till krigsmaskinen
För att försvåra för den ryska försvarsindustrin införs nya direkta exportrestriktioner för teknik och komponenter som används på slagfältet, med ett särskilt fokus på drönare. Dessutom listas 45 nya företag i Ryssland och i tredjeländer som anklagas för att direkt eller indirekt stödja Rysslands militärindustri.

Enligt kommissionens analys har de befintliga sanktionerna redan en allvarlig inverkan på Rysslands ekonomi, som präglas av en styrränta på 17 procent och ihållande hög inflation.

– Rysslands överhettade krigsekonomi närmar sig sina gränser, sade Ursula von der Leyen.

Nytt grepp om frysta tillgångar
Parallellt med sanktionerna arbetar kommissionen på en ny lösning för att finansiera Ukrainas försvarsinsatser med hjälp av de ryska centralbankstillgångar som frystes av G7-länderna efter den fullskaliga invasionen 2022. Det handlar om cirka 300 miljarder dollar, varav merparten finns i Europa.

Förslaget går ut på att ge Ukraina ett "reparationslån" som finansieras av de kassabalanser som genereras av de frysta tillgångarna. von der Leyen var noga med att poängtera att själva tillgångarna inte kommer att röras.

– Det måste stå helt klart: detta är Rysslands krig och förövaren måste betala för det, sade Ursula von der Leyen.

Tuffa förhandlingar väntar
För att både sanktionspaketet och planen för de frysta tillgångarna ska bli verklighet krävs enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer, vilket väntas leda till svåra förhandlingar. Ungern, med premiärminister Viktor Orbán i spetsen, har upprepade gånger hotat med att lägga in sitt veto mot tidigare sanktioner. Tillsammans med Slovakien är Ungern det sista EU-landet som fortfarande importerar rysk olja – en oljeimport som dessutom har ökat efter den ryska storskaliga invasionen av Ukraina.

För att övervinna det väntade motståndet planerar nu EU-kommissionen att frigöra cirka 550 miljoner euro i EU-medel till Ungern, enligt uppgifter till tidningen Financial Times. Pengarna är en del av de totalt cirka 22 miljarder euro som Bryssel frös 2022 på grund av brister i Ungerns rättsstat, bland annat gällande domstolarnas oberoende och asylrätt.

Det är inte första gången Bryssel använder denna metod. Under 2023 frigjordes en pott på 10 miljarder euro för att förmå Budapest att släppa sitt veto mot ett stödpaket till Ukraina. Den nya utbetalningen väntas ske genom en juridisk möjlighet som Ungern tidigare utnyttjat för att omfördela frysta medel till andra program.

Kommissionens förslag ska nu förhandlas mellan medlemsländerna. Målet, enligt von der Leyen, är tydligt.

– Vi vill att Ryssland lämnar slagfältet och kommer till förhandlingsbordet, sade hon.