EU och USA skärper sanktionerna mot Rysslands energisektor

EU-ländernas ambassadörer godkände på torsdagen det nittonde sanktionspaketet mot Ryssland för landets invasion av Ukraina. Paketet innehåller 69 nya sanktioner mot individer och företag och omfattande ekonomiska åtgärder riktade mot Rysslands energisektor, finansiella system och militärindustri.

– Vi har precis antagit vårt nittonde sanktionspaket. Det riktar sig mot rysk energi, banker, kryptoväxlare och företag i Kina, bland annat. Det blir allt svårare för Putin att finansiera sitt krig. Varje euro vi förnekar Ryssland är en euro som inte kan spenderas på krig. Det nittonde paketet blir inte det sista, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas i ett uttalande.

På onsdagen meddelade USA:s president Donald Trump att landet inför sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil. Det är första gången Trumps administration direkt straffar Ryssland sedan hans återkomst till Vita huset i januari.

Första förbudet mot rysk gas
EU:s nya sanktionspaket inför för första gången ett totalförbud mot import av rysk flytande naturgas, LNG. Förbudet träder i kraft den 1 januari 2027 för långtidskontrakt och inom sex månader för korttidskontrakt.

Under 2024 köpte EU rekordmängder rysk flytande gas efter att importen av rysk gas i rörledningar rasat. Handeln med rysk flytande gas har bidragit till att finansiera den ryska krigsmaskinen.

– För första gången träffar vi Rysslands gassektor – hjärtat i dess krigsekonomi. Vi kommer inte att ge oss förrän folket i Ukraina har en rättvis och varaktig fred, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Paketet skärper även det befintliga transaktionsförbudet mot de statliga oljebolagen Rosneft och Gazprom Neft. Tidigare undantag för import av olja och gas från dessa bolag till EU elimineras nu helt.

Skuggflottan i fokus
EU tar i det nya paketet även åter sikte på den så kallade skuggflottan – åldrande fartyg med oklara ägarstrukturer som används för att smuggla rysk olja till länder som Kina och Indien till priser över det västliga pristaket.

Totalt 557 fartyg är nu förbjudna att angöra EU:s hamnar och att få tillgång till försäkringstjänster. EU inför även sanktioner mot aktörer längs hela värdekedjan för skuggflottan, inklusive fartygsregister som utfärdar falsk flagg och företag i Förenade Arabemiraten och Kina som möjliggör verksamheten.

Kryptovaluta och finansiella åtgärder
För första gången riktar sig EU:s sanktioner mot kryptovaluta. Den ryskstödda stablecoin A7A5, som kopplats till ryska rubeln, har kommit att användas för att kringgå sanktioner och finansiera aktiviteter som stödjer kriget. Transaktioner med denna förbjuds nu helt inom EU.

Flera nya ryska banker och finansinstitut i tredjeland läggs till transaktionsförbudet. Det innebär att inga EU-aktörer får genomföra transaktioner med dessa banker, vare sig direkt eller indirekt. EU-aktörer förbjuds även att samarbeta med de ryska betalningssystemen Mir och SBP.

Ukrainska barn och diplomater
EU skärper också åtgärderna mot de ansvariga för bortförandet av ukrainska barn. Enligt ukrainska myndigheter har Ryssland deporterat och tvångsförflyttat nästan 20 000 ukrainska barn till Ryssland eller till ukrainska territorier som ockuperats av Ryssland sedan invasionens början 2022. Många av barnen utsätts för tvångsadoption och försök att radera deras ukrainska identitet.

Elva personer som varit involverade i dessa aktiviteter läggs till sanktionslistan. Ministerrådet inför även ett nytt listningskriterium för att effektivisera framtida sanktioner.

Ryska diplomater som reser inom EU utanför sitt ackrediteringsland kommer att vara tvungna att i förväg informera relevant EU-land. Skyldigheten syftar till att säkerställa att medlemsländerna är medvetna om diplomaternas rörelser mot bakgrund av alltmer fientlig underrättelseverksamhet.

Trump vänder – sanktionerar oljejättar
USA:s sanktioner mot Rosneft och Lukoil markerar en vändpunkt i Donald Trumps utrikespolitik gentemot Ryssland. Under valrörelsen 2024 lovade Trump att avsluta kriget i Ukraina "inom 24 timmar", men förhandlingarna med Rysslands president Vladimir Putin har stagnerat, rapporterar BBC.

I förra veckan ställdes ett planerat möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin i Budapest in efter att samtalen mellan USA:s utrikesminister Marco Rubio och hans ryske motsvarighet Sergej Lavrov inte ledde någonstans.

– Varje gång jag talar med Vladimir har vi bra samtal, och sedan leder de ingenstans, sade Trump på onsdagen, enligt Financial Times.

USA:s finansminister Scott Bessent förklarade att sanktionerna införs på grund av Putins vägran att avsluta kriget.

– Med tanke på president Putins vägran att avsluta detta meningslösa krig, sanktionerar finansdepartementet Rysslands två största oljebolag som finansierar Kremls krigsmaskin, sade Bessent.

Rosneft och Lukoil står tillsammans för nästan hälften av Rysslands råoljeexport. Sanktionerna innebär att alla tillgångar som tillhör bolagen i USA fryses, samtidigt som amerikanska företag och individer förbjuds att göra affärer med dem. USA hotar även med sekundära sanktioner mot utländska finansinstitut som gör affärer med Rosneft och Lukoil.

– Dessa är enorma sanktioner. Vi hoppas att de inte kommer att vara på länge. Vi hoppas att kriget kommer att lösas, sade Trump.

Väntade effekter och motstånd
Skatter från energiindustrin står enligt The Guardian för omkring en fjärdedel av Rysslands budget, och de nya sanktionerna förväntas ytterligare begränsa Rosneft och Lukoils möjlighet att göra affärer och därmed öka trycket på Putin.

Marshall Billingslea, en finansdepartementstjänsteman under Trumps första mandatperiod, betonade i The Guardian att hotet om att rikta in sig på banker som gör affärer med de båda bolagen var bland de mest kritiska åtgärderna som tillkännagavs.

– Även om de indiska, kinesiska och turkiska raffinaderierna vill fortsätta köpa, kan deras banker säga nej, sade Billingslea.

Andra experter är mer försiktiga. Thomas Graham, forskare vid Council on Foreign Relations, sade till Bloomberg att Kreml varit mycket duktig på att kringgå den här typen av sanktioner.

Oljepriserna steg efter tillkännagivandet, enligt Financial Times och BBC.

Indien, som blivit som en stor köpare av rysk olja de senaste tre åren, kan komma att kraftigt minska sin import av rysk olja som en följd av USA:s sanktioner. Enligt Reuters gick indiska statliga raffinaderier på torsdagen genom sina ryska oljehandelsdokument för att säkerställa att ingen leverans kommer direkt från Rosneft och Lukoil. Reliance, Indiens största köpare av rysk olja, meddelade också att företaget kalibrerade om sin råoljeimport från Moskva som svar på sanktionerna, rapporterar BBC.

Samordnad västlig strategi
EU:s och USA:s sanktioner är samordnade. Två EU-tjänstemän uppgav till Financial Times att det pågått en kontinuerlig dialog och samordning om att hålla trycket på Ryssland under en tid. Von der Leyen hade ett samtal med Bessent före tillkännagivandet om USA:s sanktioner.

– Vi är mycket glada över de signaler vi får från Amerika angående sanktionerna. Det är ett viktigt tecken på styrka att vi är samstämmiga här, sade Kaja Kallas, EU:s utrikesrepresentant.