Klimatmål 2040: EU-parlamentet ställer sig bakom 90 procent

Europaparlamentet har med röstsiffrorna 379 för, 248 mot och 10 nedlagda röster slagit fast sin position om EU:s klimatmål för 2040, alla svenska partier utom SD och KD stödde förslaget. Likt medlemsländerna i ministerrådet ställer sig en majoritet av parlamentet bakom kommissionens förslag om en nettominskning av växthusgasutsläppen med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer. Dagens beslut innebär att parlamentet nu är redo att inleda förhandlingar med rådet om lagens slutgiltiga utformning.

Omröstningen föregicks av stor politisk dramatik och interna splittringar. Enligt uppgifter i media inför omröstningen försökte en falang inom den stora kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen, ledd av polska ledamöter, att försvaga målet till 83 procent.

Av de svenska EU-parlamentarikerna röstade alla närvarande för positionen förutom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som röstade mot den.

Strid om flexibilitet väntar
Trots att parlamentet och rådet är överens om huvudmålet på 90 procent, finns avgörande skillnader i hur det ska uppnås. En konfliktyta rör användningen av internationella klimatkrediter, det vill säga att finansiera utsläppsminskningar i länder utanför EU.

Båda institutionerna öppnar för att upp till fem procentenheter av målet kan nås via sådana krediter. Parlamentet betonar dock att detta måste omgärdas av "robusta garantier" och strikta kvalitetskrav. Den liberala gruppens förhandlare, Gerben-Jan Gerbrandy, var skarp i sin kritik mot den position som EU-ländernas klimatministrar enades om förra veckan. Han beskrev parlamentets hållning som en "betydande förbättring jämfört med den carte blanche-strategi som rådet antagit".

Gemensam grund i andra frågor
På flera andra punkter är parlamentet och rådet dock eniga. Båda stöder ett förslag om att skjuta upp införandet av det nya systemet för handel med utsläppsrätter för vägtransporter och byggnader, kallat ETS2, med ett år till 2028. Detta har varit ett krav från flera medlemsländer som oroat sig för sociala konsekvenser i form av höjda bränsle- och uppvärmningskostnader för medborgarna.

Man är också överens om att införa en översyn av klimatmålen vartannat år. Vid dessa avstämningar ska hänsyn tas till den senaste vetenskapen, teknisk utveckling, energipriser och EU:s internationella konkurrenskraft. Om det bedöms nödvändigt kan kommissionen föreslå en justering av 2040-målet eller andra åtgärder.

Nästa steg i processen är förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet om att nå en slutgiltig lagtext.