Resultat: EU på rätt väg mot klimatmålen – Sverige ökar utsläpp mest

EU fortsätter att minska sina utsläpp av växthusgaser och är i linje med målet om en nettominskning på minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Det är huvudbudskapet i den årliga lägesrapport för energiunionen och klimatarbetet som EU-kommissionen presenterade på torsdagen.

Enligt preliminära siffror minskade EU:s nettoutsläpp med 2,5 procent under 2024 jämfört med året dessförinnan. Det innebär en total minskning på 37,2 procent sedan 1990. Samtidigt har unionens ekonomi vuxit med 71 procent under samma period, vilket enligt kommissionen visar att ekonomisk tillväxt kan frikopplas från utsläpp.

– Dagens rapport om klimatarbetet bekräftar återigen att vi är på väg att nå vårt klimatmål för 2030. Utsläppen i EU fortsätter att minska, sade klimatkommissionär Wopke Hoekstra.

Stora skillnader mellan medlemsländer
När det gäller utsläppsminskningar sedan 2023 utmärker sig flera länder. Lettland minskade sina nettoutsläpp med 12,9 procent, Tjeckien med 6,4 procent och både Polen och Tyskland med 5,4 procent. Samtidigt ökade utsläppen i Sverige med 23,5 procent, Rumänien med 19,3 procent och Litauen med 10,6 procent.

Framstegen på EU-nivå drivs framför allt av en snabb omställning inom energisektorn, där utsläppen föll med hela 8,6 procent under 2024. En rekordstor utbyggnad av förnybar energi, främst solkraft, i kombination med ökad kärnkraftsproduktion har lett till att användningen av kol och gas för elproduktion minskat kraftigt. Förnybara källor stod under 2024 för 47 procent av EU:s elmix.

Transportsektorn ett sorgebarn
Men bakom de positiva övergripande siffrorna döljer sig betydande utmaningar. Rapporten visar att takten i utsläppsminskningarna måste accelerera för att målen ska nås fullt ut.

– Vår årliga rapport om energiunionens tillstånd är tydlig: EU gör framsteg med att fasa ut sitt beroende av importerade fossila bränslen samtidigt som andelen förnybar energi ökar. Men vi måste öka takten, sade energikommissionär Dan Jørgensen.

Det största problemområdet är transportsektorn, som nu är den enskilt största utsläppskällan i EU. Utsläppen från inrikestransporter ökade med 0,7 procent under 2024, och för internationell sjöfart och flyg var ökningen 3 procent. Även utsläppen från byggnader var i stort sett oförändrade, vilket understryker behovet av snabbare renovering och elektrifiering.

Andra orosmoln
När det gäller de bindande nationella målen för utsläppsminskningar i de sektorer som inte omfattas av den huvudsakliga utsläppshandeln – som transport, byggnader, jordbruk och avfall, den så kallade ansvarsfördelningen, ESR – visar prognoserna att flera länder riskerar att missa sina mål. Tyskland, Irland och Malta pekas ut som de med störst förväntade underskott till 2030, medan Bulgarien, Grekland och Portugal ser ut att överträffa sina mål med god marginal.

Ett annat orosmoln är den europeiska kolsänkan, det vill säga upptaget av koldioxid i skog och mark. Även om preliminära data för 2024 visar en ökning av koldioxidupptaget med cirka sju procent jämfört med 2023, kvarstår en oroväckande långsiktig trend där skogar och mark tappar förmågan att binda kol.

Detta beror främst på ökad avverkning, långsammare tillväxt i skogarna och allt allvarligare konsekvenser av klimatförändringar som skogsbränder, storm, torka samt insekts- och svampangrepp.

Miljardinvesteringar behövs
Framöver krävs massiva investeringar för att klara omställningen. Kommissionen uppskattar att det behövs investeringar på 695 miljarder euro årligen mellan 2031 och 2040, främst i elnät, förnybar energi och energieffektivisering.