Demokratin i Europa på lägsta nivå sedan murens fall – "oroande"

Europa befinner sig i en demokratisk tillbakagång till nivåer som inte setts sedan murens fall. I årets rapport från V-Dem-institutet – den tionde i ordningen – är bilden av kontinenten dystrare än på decennier: snittpoängen för det som kallas liberal demokrati bland de europeiska länderna nådde under 2025 sin lägsta nivå sedan 1989. Flera länder håller nu på att bli allt mindre demokratiska, de autokratiseras med forskarnas språkbruk.

– Att många folkrika och ekonomiskt mäktiga länder autokratiseras är oroande. Flera av dessa länder har den ekonomiska och politiska makten att förändra internationella organisationer, normer och handel, och därmed i praktiken omforma den globala ordningen. Jag tycker att vi redan ser effekterna av detta, sade professor Staffan I. Lindberg, som lett forskargruppen bakom rapporten, i ett uttalande.

Liberal demokrati
V-Dem mäter demokrati utifrån över 600 indikatorer och klassificerar länderna i fyra regimtyper: sluten autokrati, elektoral autokrati, elektoral demokrati och liberal demokrati. Av världens 31 liberala demokratier finns 20 i Europa, varav 17 är EU-medlemmar.

Den liberala demokratin är den mest avancerade och krävande kategorin. Den förutsätter fria och rättvisa val, men också något mer: ett fungerande rättsstat, ett oberoende rättsväsende samt institutionella mekanismer som begränsar den verkställande maktens handlingsutrymme. Yttrandefrihet, likhet inför lagen och skydd av minoriteters rättigheter ingår också. Det handlar i grunden om att skydda individen mot statens – och majoritetens – maktmissbruk.

Graden av liberal demokrati och typ av styre eller regim är två olika mått i V-dems rapport. 

Störst tapp för Storbritannien, Moldavien och Georgien
Bland de europeiska länderna i studien är det Storbritannien, Moldavien och Georgien som försämrats mest på demokratiindexet under 2025.

För Storbritanniens del är nedgången driven av en kraftig försämring av press- och yttrandefriheten, som enligt rapporten nu befinner sig på sin lägsta nivå på decennier. Landet hade redan tidigare förlorat sin status som liberal demokrati och klassas numera som elektoral demokrati, snäppet under toppkategorin.

Georgien befinner sig sedan 2024 i kategorin elektoral autokrati och fortsätter att försämras kraftigt på indexet. Den politiska krisen kvarstår: det styrande partiet Georgiska drömmen under premiärminister Irakli Kobachidze på ena sidan, och en opposition som stöds av den avgående presidenten Salome Zurabisjvili på den andra. Valet 2024 ifrågasattes av en rad observatörer och beskrevs som präglat av valfusk och ryskt inflytande.

Moldavien befinner sig i en pågående autokratisering och har tappat kraftigt under 2025 på indexet.

Ljuspunkter: Polen, Finland och Rumänien
Det finns också positiva rörelser i Europa under 2025. Polen, Finland och Rumänien är de europeiska länder som förbättrats mest på demokratiindexet.

Polen är ett av de mest framträdande exemplen på vad V-Dem kallar en "U-sväng" – ett land som bromsar och vänder en autokratisering. Sedan koalitionsregeringen under Donald Tusk tog över efter valet 2023 pågår ett systematiskt återupprättande av institutioner och pressfrihet efter åren under nationalkonservativa Lag och rättvisa. Rapporten konstaterar dock att arbetet går långsamt och att Polen ännu inte nått upp till de demokratinivåer landet hade 2015.

Rumänien är i stället ett exempel på det omvända: ett land som demokratiserades, för att sedan vända nedåt igen – en så kallad bellkurva. Landet hade gjort demokratiska framsteg från 2019, men autokratiseringen tog ny fart redan 2021 med angrepp på medier, hotfull behandling av oppositionen och misstänkt utländsk inblandning. Omvalet 2025 – efter att konstitutionsdomstolen annullerat presidentvalsresultatet 2024 med hänvisning till rysk påverkan – gav en liten uppgång på demokratiindexet. Men Rumänien befinner sig trots förbättringen alltjämt i en pågående autokratiseringsepisod.

Även Sverige såg en viss förbättring på liberaldemokratiskalan under 2025.

Toppskiktet och bottennivåerna
Danmark är det mest liberaldemokratiska landet i Europa. Sverige ligger på plats två, tätt följt av Norge och Schweiz. I bottenskiktet bland de europeiska länderna återfinns Belarus, Azerbajdzjan och Ryssland – tre länder som sedan länge befinner sig utanför demokratins ram. (Se hela listan nedan.)

Regimskiften under 2025
Årets rapport redovisar också direkta regimskiften – det vill säga länder som bytt kategori från ett år till ett annat.

Bosnien-Hercegovina och Albanien har båda tagit ett steg nedåt: från elektoral demokrati till elektoral autokrati. Det innebär att de formellt håller flerpartival men att grundläggande förutsättningar för demokrati – yttrandefrihet, föreningsfrihet och rättvisa val – inte längre anses uppfyllda på en tillräcklig nivå.

I den andra riktningen går Litauen, som klättrar upp till den mest demokratiska kategorin: liberal demokrati.

Yttrandefrihet under attack
En av de mest genomgående trenderna i rapporten är försämringen av yttrandefriheten. Det är, som Europaportalen rapporterade förra året, det vanligaste första målet när länder rör sig mot autokrati. Bland de 44 länder globalt som nu autokratiseras använder tre fjärdedelar av styret mediakontroll som sitt primära verktyg. Det gäller i Europa bland andra Italien och Slovakien, som båda identifieras som nya autokratiserande länder i årets rapport.

Rapporten listar tio nya autokratiserande länder globalt under 2025, varav fem är europeiska: Kroatien, Italien, Slovakien, Slovenien och Storbritannien. Tillsammans med tidigare identifierade fall innebär det att sju EU-länder nu befinner sig i pågående autokratiseringsprocesser: Kroatien, Grekland, Ungern, Italien, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

Till sin "övervakningslista" över potentiellt autokratiserande länder i Europa lägger V-Dem Portugal och Bulgarien. På listan ligger sedan tidigare EU-landet Cypern.

USA:s dramatiska fall
Rapporten ägnar ett helt kapitel åt USA:s demokratiska tillbakagång under president Donald Trumps andra mandatperiod. På ett enda år har USA:s poäng på indexet fallit med 24 procent. Landets globala placering har sjunkit från plats 20 till plats 51 av 179 länder.

USA förlorade under 2025 sin sedan länge innehavda status som liberal demokrati och befinner sig nu i kategorin elektoral demokrati – för första gången på över 50 år. Nedgången är, enligt rapporten, snabbare än vad som noterats för något annat land i modern historia och jämförbar i hastighet med det som brukar följa på militärkupper.

– Den amerikanska administrationen har undergrävt de institutionella maktbalanserna, politiserat statsförvaltning och tillsynsorgan. Den har även utövat påtryckningar mot rättsväsendet samtidigt som den angripit media, akademin, medborgerliga friheter och kritiker av administrationen, sade Staffan I. Lindberg från V-Dem.