Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Natos generalsekreterare Mark Rutte ger Donald Trump äran för ökningen av försvarsutgifterna.

Efter elva år: Alla Nato-länder klarar tvåprocentsmålet

BRYSSEL 27 mars 2026

För första gången sedan målet sattes 2014 lägger samtliga 32 Nato-länder minst två procent av sin BNP på försvar. Europa och Kanada ökade sina utgifter med 20 procent på ett år. Sverige landade på 2,5 procent i försvarsutgifter, sist av de nordisk-baltiska länderna.

På torsdagen kunde Natos generalsekreterare Mark Rutte presentera siffror som ingen av hans företrädare kunnat visa upp: alla 32 alliansmedlemmar uppfyller det försvarsmål som beslutades på toppmötet i Wales 2014 – att lägga minst två procent av BNP på försvar.

– Alltför länge förlitade sig europeiska allierade och Kanada alltför mycket på USA:s militära styrka. Vi tog inte tillräckligt stort ansvar för vår egen säkerhet. Men det har skett ett verkligt skifte i tankesättet, sade Rutte i Bryssel.

Uppgifterna presenterades i Natos årsrapport för 2025, som bygger på alliansens egna uppskattningar. 

Rutte gav den amerikanske presidenten Donald Trump äran för ökningen.

– Jag är inte säker på att vi hade nått tvåprocentsmålet i slutet av förra året utan president Trump, sade Rutte och tillade att det ökade trycket från Washington i grunden löst ett problem som funnits sedan president Dwight D Eisenhowers tid på 1950-talet.

Polen och Baltikum i täten
Bilden av ett enat försvarslöfte döljer stora skillnader mellan länderna. Polen leder alliansen med 4,3 procent av BNP – mer än dubbelt så mycket som tvåprocentsmålet – följt av Litauen, Lettland och Estland. Samtliga i Rysslands närhet.

Sverige lade 2,5 procent av BNP på försvar och placerar sig i det övre mellanskiktet, dock sist av de nordisk-baltiska länderna.

I andra änden av skalan finns länder som just nådde minimikravet: Spanien, Portugal, Albanien, Belgien och Kanada stannade alla exakt på två procent.

 

USA alltjämt överlägset störst
Mätt i faktiska dollar kvarstår ett gap som procenttalen inte återger. USA lade drygt 980 miljarder dollar på försvar under 2025 – mer än samtliga europeiska Nato-länder och Kanada sammantaget, som uppgick till 657 miljarder dollar. USA:s andel av alliansens totala försvarsutgifter uppgick till 60 procent.

 

Tre backar
Ungern och Tjeckien nådde visserligen tvåprocentsgränsen, men minskade sina försvarsutgifter jämfört med 2024. Ungern skar ned med sex procent, Tjeckien med 0,3 procent men även USA hade mindre utgifter än året innan.

Luxemburg, Belgien och Slovenien visade å andra sidan den kraftigaste uppgången i absoluta tal. Luxemburg sticker ut med en ökning på nära 100 procent, vilket delvis förklaras av att landet länge legat på en av alliansens lägsta nivåer.

 

Nästa mål: fem procent till 2035
Tvåprocentsmålet är formellt uppnått – men målet är sedan Natotoppmötet i Haag i juni 2025 förnyat. Då enades Natoländerna om att lägga minst fem procent av BNP på försvar och säkerhet till 2035. Av dessa ska 3,5 procent gå till grundläggande försvars och 1,5 procent till bredare säkerhetsinvesteringar som civil beredskap, cybersäkerhet och kritisk infrastruktur.

Nästa Natotoppmöte hålls i Ankara i juli och väntas bland annat fokusera på att bygga upp produktionskapaciteten i den transatlantiska försvarsindustrin.

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret