EU-politiker kräver tio procent större flerårsbudget – "ett absolut minimum"

Kommissionens ursprungliga förslag sätter tak för flerårsbudgeten för 2028–2034 till 1,26 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst (BNI), inklusive återbetalningarna av den stora coronafonden som inrättades under pandemin för att stödja medlemsländerna. Från 2028 beräknar EU-kommissionen att kapital- och ränteåterbetalningarna uppgår till 25–30 miljarder euro per år.

Parlamentet vill i stället sätta taket för programanslagen till 1,27 procent av BNI exklusive dessa återbetalningar och hantera skulden separat via nya egna medel – direkta inkomstkällor till EU:s budget, exempelvis kopplade till utsläppshandeln. Totalt, inklusive återbetalningarna, innebär det 1,38 procent av BNI vilket man ser som ett absolut minimum.

– För att i tillräcklig grad finansiera etablerade prioriteringar går Europaparlamentets ståndpunkt de facto tio procent utöver EU-kommissionens förslag, sade Siegfried Mureşan, en konservativ rumän och en av två huvudförhandlare för EU-parlamentet, under en presskonferens på tisdagen.

Bland de konkreta förstärkningarna sticker fiskepolitiken ut: kommissionen föreslog att fiskestödet skärs ned från knappt sex miljarder euro till två miljarder, men parlamentet föreslår i stället att det ökas på till 6,5 miljarder euro.

I morgon onsdag röstar EU-parlamentets budgetutskott om sin förhandlingsposition för flerårsbudgeten.

Parlamentet avvisar nationell modell
En annan konfliktlinje rör styrningen av pengar för jordbruk, sammanhållning och sociala åtgärder – budgetens rubrik ett, som i kommissionens förslag minskar från 65 till 45 procent av den totala ramen. Kommissionen föreslog en modell inspirerad av coronafondens konstruktion där varje medlemsland samlar sina program i en nationell plan. Parlamentet avvisar modellen.

De två huvudförhandlarna, förutom Mureșan även portugisiskan Carla Tavares från den socialdemokratiska S&D-gruppen, underströk båda under tisdagens pressträff att parlamentet är för förenkling och flexibilitet – men inte för vad Tavares kallade en åternationalisering av grundläggande EU-politik.

– Vi försvarar inte att grundläggande politik för alla 27 medlemsländer – som sammanhållning och jordbruk – ska åternationaliseras, sade Tavares.

Parlamentet hävdar att modellen urholkar dess roll som budgetmyndighet och minskar möjligheterna till demokratisk kontroll och insyn. De motsätter sig  att låta de nationella regeringarna förvalta EU-stödet för regioner och bönder. Detta är en förändring från det nuvarande systemet där regionerna spelar en avgörande roll i hanteringen av finansieringen.

Parlamentet tar position – rådet inväntas
De två huvudförhandlarna vill att EU-parlamentet ska bli den första institutionen med ett officiellt förhandlingsmandat för den nya budgetramen.

Om positionen röstas igenom på onsdag väntas det gå till parlamentets möte i slutet av april. De EU-parlamentariker som ansvarar för enskilda politikområden är bundna av de programspecifika siffror som ingår i betänkandet och ska ha sina delar klara för förhandling med medlemsländerna i rådet i november.

Parlamentet hoppas i november att ha ett fullständigt mandat – totalbelopp och programfördelning samlat. Mureșan underströk att parlamentet inte avser förhandla med en motpart som saknar eget mandat.

– Vi kan inte förhandla med en institution som inte har en ståndpunkt och inte har ett mandat att förhandla, sade Siegfried Mureșan.

Egna medel – oenigheten kvarstår
Parlamentets lösning för coronaskulden förutsätter att rådet enas om nya egna medel – alltså nya inkomstkällor till EU-budgeten. Den frågan har legat fastlåst i rådet sedan ett politiskt åtagande gjordes 2021, Sverige tillhör motståndarna till sådana. Parlamentet uppmanar rådet att snabbt nå en överenskommelse.

Täta tidsfrister
Det cypriotiska ordförandeskapet i rådet uppges ha en plan på att presentera sifferförslag inför EU-toppmötet i juni. Europeiska rådets ordförande António Costa har uttryckt en vilja att nå en uppgörelse redan i år. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dock spelat ned den möjligheten.

Parlamentet kräver en uppgörelse före utgången av 2026 för att den nya budgetramen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2028.

– Vi gör allt vi kan och behöver göra för att se till att det sker, sade Tavares.

EU-parlamentet kan i slutänden endast avvisa eller godkänna nästa flerårsbudget.